Händelsen anmäldes 2009 och anmälaren jobbar inte kvar. I den utredning som följde framgår att ingen i den övriga i personalen delar uppfattningen att flickan skulle ha blivit utsatt, enligt Inger Dahl Harrysson, programansvarig för handikappsomsorgen i Norrköping.
- Enhetschefen visste inget om händelsen innan brevet kom till länsstyrelsen. Men vi har jobbat utifrån att det kan ha hänt. Men det som står i anmälan har vi inte lyckats få fram.
Ord står mot ord
Den tidigare anställda påstår att flera påtryckningar gjorts mot chefen att anmäla händelsen och att flickan visat tydliga tecken på att ha blivit utsatt för sexövergrepp. Ord står mot ord. Det råder även delade meningar om flickans mamma informerades. Att det sedan aldrig anmäldes enlig lex Sarah handlar egentligen om en formalitet.
- Hos oss registrerades det som klagomål och i princip utreder vi dem på samma sätt. De åtgärder enhetschefen vidtog är precis desamma som hon skulle ha vidtagit vid en lex Sarah.
Jämn nivå målet
Hur förklarar du boendets blandning?
-Målet när boendet startade var att få ungdomar dit som var på så jämn nivå som möjligt. Den jämna nivå man trodde de var på var inte så i alla lägen.
Mannen hade flera domar på sig, hur kunde de hamna på samma boende?
-Vi hade ingen aning om det.
Bor flickan och mannen kvar i samma boende?
- Jag kan inte svara på det, jag vet inte om de gör det.
Har lex Sarah-anmälan gjorts i efterhand?
- Nej, eftersom det blev ett tillsynsärende och åtgärderna som följde blev desamma som vid en formell lex Sarah-anmälan. Däremot har fallet ingått i statistiken över lex Sarah-anmälningar.