Omdiskuterad metod ökar risken för infarkt
Den omdiskuterade behandlingsmetoden mot kärlkramp där ett metallnät som avger medicin sätts in, ökar risken för hjärtinfarkt eller död på lång sikt.
Ballongvidgning med hjälp av ett metallnät, en så kallad stent, som läggs in för att kärlet ska hållas utspänt är i dag en vanlig och effektiv behandling av kranskärlsförträngningar hos patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp. Sedan fyra år har metallnät som avger ett läkemedel som hämmar celltillväxt använts alltmer.
Högre dödlighet
Den svenska studien, i vilken bland annat överläkaren vid universitetssjukhuset, Ulf Stenestrand, är delaktig i, visar nu att dödligheten är högre bland patienter med stentar som avger läkemedel än med vanliga metallstentar. Forskarna har under tre års tid följt de närmare 20 000 patienter som åren 2003 och 2004 fick ballongvidgningsingrepp i Sverige.
Vinst jämnas ut
Studien har visat sig att behandlingen med läkemedelsavgivande stent under det första halvåret har en gynnsam effekt med en lägre risk för hjärtinfarkt, men därefter finns en förhöjd risk på 0,5 procent per år. Det gör att den ursprungliga vinsten med färre infarkter och död hos patienter med läkemedelsstent jämnas ut efter knappt två år och därefter blir risken totalt sett större i gruppen med läkemedelsstent.
Läkarna bakom studien menar att man måste vara mycket försiktig med att använda sig av behandlingen innan ytterligare forskning har gjorts. Därför kommer Ulf Stenestrand tillsammans med sina kollegor att fortsätta se hur patienterna reagerar på de respektive behandlingsmetoderna på längre sikt.
Risk för ärr
I Östergötlands län har man varit mer försiktig från början och inte använt det lika generellt som i övriga landet och världen.
- Vi har reserverat användandet till patienter där man misstänker att risken för ärrbildning är stor, en ärrbildning som gör att det blir trångt igen inne i blodkärlet, säger Ulf Stenestrand.
Från början skulle läkemedlet som tillsatts bara minska ärrbildningen men tillåta celltäcket att växa tillbaka, vilket det också gör i de allra flesta fall.
Fortsätta behandla
- Vi har dock hittat att det finns ett antal personer där det aldrig växer tillbaka ordentligt.
- Vissa reagerar på det här liksom på andra mediciner och vi kan aldrig veta innan vilka de är. Problemet är att om man är en person som inte läker så sitter metallen kvar direkt ute i blodbanan och då kan det bildas blodproppar på den främmande kroppen.
- Tidigare behandlade vi i sex månader med dubbla blodförtunnande mediciner under tiden som ett nytt celltäcke skulle bildas. Konsekvenserna av vår studie blir nu att vi måste fortsätta behandla längre tid. Hur länge behandlingen ska fortgå vet vi inte i dag - det måste ny forskning ta reda på, men i praktiken innebär det att alla som får läkemedelsstent måste ha behandling i minst ett år.
Smala kärl
Ett tecken på att någon skulle behöva en stent med läkemedel kan vara en patient som tidigare har fått ballongvidgning och har en tendens att få ärrbildning.
Detsamma gäller en patient som har mycket smala kärl eller om det är ett långt parti som behandlas.
- Jag vill poängtera att det i Östergötland inte finns någon anledning för patienterna att känna oro för de stent som de fått eftersom vi alltid varit återhållsamma och endast lagt läkemedelsstent i de fall där vi ansåg att det förelåg starka skäl för att bromsa ärrbildningen, avslutar Ulf Stenestrand.
Så jobbar vi med nyheter