Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Nyligen beslutade vård- och omsorgsnämnden, efter ett förslag från Kvartetten, att flytta tio miljoner kronor som sedan tidigare är avsatta för rekrytering av legitimerad personal till rekrytering av personal som ska avlasta omsorgspersonalen.
– Skälet är att rekryteringen av legitimerad personal går trögt. Vi känner att pengarna måste nyttjas på bästa möjliga sätt och att vi inte kan vänta, säger Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Bakgrunden är också regeringens krav på att alla hemtjänsttagare ska få en fast omsorgskontakt med yrkestiteln undersköterska. Riksdagen har inte röstat om förslaget än, men det föreslås träda i kraft den 1 juli. Och förändringen kräver mer resurser.
– Jag tycker att förslaget är jättebra. Det ger en större trygghet för omsorgstagare och anhöriga. Men det innebär utmaningar för oss, säger Andreas Bohlin.
En lösning för att möta behovet av mer personal är att låta undersköterskor få ägna sig åt uppgifter där deras kompetens tas till vara.
– Vi måste använda undersköterskor till omsorgsinsatser. Det kan också göra yrket mer attraktivt och att fler söker sig till yrket, säger Andreas Bohlin.
"Det är bra att vi undersköterskor används för det vi är utbildade för" säger Ann Björling, undersköterska. Bilden är från en tidigare protest mot neddragningar inom demensvården.
Ann Björling, undersköterska och en av drivkrafterna i Undersköterskeupproret, ser positivt på att bemanningen förstärks med outbildad personal.
– Det är ett steg framåt. Vi har fått allt fler arbetsuppgifter, men jag minns tiden då det fanns städpatruller, terapibiträden och baderskor. Nu känner man sig ofta pressad och otillräcklig då man inte hunnit allt, säger hon.
– Det är självklart bra om vi som har satsat på att utbilda oss till undersköterskor får jobba som det och inte som städerska eller något annat, fortsätter hon.
Det handlar om mellan 20–30 tjänster. Men vilka arbetsuppgifterna blir och om anställningar finns inom hemtjänst eller boenden vill Andreas Bohlin inte uttala sig om.
– Kontoret får sätta sig ner och titta på var det ger mest effekt. Men det kan handla om avlastning vid maten eller med städning, säger Andreas Bohlin.
Det är brist på undersköterskor och kommunen klarar inte av att rekrytera i den takt som krävs. Därför ska kommunen istället anställa personal som kan avlasta dem med annat än omsorgssysslorna.
Norrköpings kommun har ett långsiktigt rekryteringsbehov och kommer fortfarande att ha tjänster om legitimerad personal utannonserad.
– Vi kommer att behöva göra det också och löser den finansieringen allt eftersom vi rekryterar. Men nu får vi snabbare effekt, säger Andreas Bohlin.