Hedda Rundgren, 26, sjuksköterska, medicinkliniken: "Så länge regionen ligger lågt i sina löner kommer det inte vara attraktivt att söka sig hit. Höj grundlönen, locka tillbaka sjuksköterskor som valt andra verksamheter där lönen är bättre, och lyft den personal som valt att stanna kvar trots den ohållbara arbetsmiljö som råder. Läget på sjukhuset blir värre för varje dag, vi behöver fler sjuksköterskor".
Inom loppet av drygt en månad gick Vrinnevisjukhuset upp i stabsläge två gånger. Den första gången var den 26 november förra året och andra gången var den 2 och 3 januari i år.
Båda gångerna pekades bristen på vårdplatser ut som anledningen, av ansvariga på Vrinnevisjukhuset. Vårdplatsbristen beskrivs i sin tur vara ett resultat av den sjuksköterskebrist som råder – och som vi berättat om och ställt frågor kring flera gånger de senaste åren.
Under vintern har vi sökt kontakt med ett stort antal sjuksköterskor som jobbar på Vrinnevisjukhuset – med målet att reda ut hur sjuksköterskebristen påverkar deras arbetssituation. Av de totalt 629 sjuksköterskor som är anställda på Vrinnevisjukhuset, enligt Region Östergötland, kom svar kom från 107 sjuksköterskor. Det gav oss ett omfattande material, där personal på en lång rad avdelningar på sjukhuset berättar om sin situation.
Svaren från de drygt 100 sjuksköterskorna är i stora drag samstämmiga. De vittnar om en stressig arbetsmiljö och om sjuksköterskor som slutar – en efter en. De förklarar att de är oroliga. Över sin egen framtid. Men också för patienterna.
Många av dem har fått nog. Och kräver förändringar nu.
Värst verkar läget vara på kirurgmottagningen och medicinkliniken. De är beroende av hyrsjuksköterskor för att få vardagen att gå runt. Något som bekräftas av de ledande regionpolitikerna Marie Morell (M) och Kaisa Karro (S).
Hedda Rundgren, 26, har tidigare larmat om situationen på Vrinnevisjukhuset från medicinkliniken. Hon berättade nyligen om sin situation i NT:s debattpodd "Vad tycker du?".
– Läget på sjukhuset blir värre för varje dag, vi behöver fler sjuksköterskor, det går inte att lösa krisen på annat sätt än att lyckas rekrytera fler medarbetare, säger Hedda Rundgren till oss om läget.
Hon är hård i sina ord mot regionledningen. I podden vittnade hon om den uppgivenhet många sjuksköterskor känner och besvikelsen över de åtgärder som politikerna tagit fram. De räcker inte, menar Hedda Rundgren.
– Så länge regionen ligger lågt i sina löner kommer det inte vara attraktivt att söka sig hit. Höj grundlönen, locka tillbaka sjuksköterskor som valt andra verksamheter där lönen är bättre, och lyft den personal som valt att stanna kvar trots den ohållbara arbetsmiljö som råder. Jag skickar hem patienter för tidigt när jag vet att många lär vara tillbaka inom ett par dygn. När patienter skickas hem är det ofta osäkert och dåligt planerat, säger hon.
Nu kan vi berätta om hur mönstret går igen i flera delar av Vrinnevisjukhuset.
Kirurgmottagningen är också under hårt tryck.
Petra Höglund, 42, kirurgmottagningen: "Jag jobbar där vi bland annat tar hand om patienter med tjocktarmscancer, före och efter operation eller behandling. Vi har fått stryka eller skjuta på canceroperationer på grund av att det inte finns några vårdplatser till patienten efter operation."
Petra Höglund, 42, är specialistsjuksköterska på kirurgmottagningen. Hon ser hur sjuksköterskebristen påverkar både personal och patienter.
– Jag jobbar där vi bland annat tar hand om patienter med tjocktarmscancer, före och efter operation eller behandling. Vi har fått stryka eller skjuta på canceroperationer på grund av att det inte finns några vårdplatser till patienten efter operation, säger hon.
På många sätt liknar hennes verklighetsbild den som Lars Lönn, verksamhetschef på kirurgiska kliniken, gav oss våren 2022. Han vittnade då om en sjuksköterskebrist som sträckte sig flera år bakåt i tiden – och om ett ansträngt läge, där man våren 2022 bara klarade av den akuta sjukvården, cancervården och att operera patienter som var högst medicinskt prioriterade och i behov av slutenvård.
Petra Höglund menar att patienter i dag skrivs ut för snabbt och att de behöver komma tillbaka för ny läkarbedömning.
– Våra köer för bråckoperationer, stominedläggningar till prolapser bara växer, eftersom vi i stort sett bara opererar cancer och akuta åkommor. Patienter som väntar på att få lägga ner sina stomier får vänta i flera år som det är nu, förklarar hon och konstaterar att bristen på sjuksköterskor generellt påverkar hela sjukhuset – även om en enskild avdelning i sig inte är drabbad.
– På vår mottagning är vi bra bemannade men det spiller över från resten av huset när sjuksköterskorna liksom dräneras bort vilket är riktigt oroväckande, säger hon.
Jenny Cassel, 37, medicinkliniken: "Flera fast anställda sjuksköterskor funderar på att sluta med risk att denna onda spiral fortsätter. Våra dialyspatienter riskerar att få sämre vård som följd."
Vi återgår till medicinkliniken – och dialysmottagningen. Jenny Cassel, 37, är sjuksköterska på dialysmottagningen och berättar om sin oro. Men framförallt hur sjuksköterskeflykten fortsätter.
– Flera fast anställda sjuksköterskor funderar på att sluta med risk att denna onda spiral fortsätter. Våra dialyspatienter riskerar att få sämre vård som följd. Sjuksköterskebristen leder till att våra dialyspatienter som är svårt sjuka, infektionskänsliga och sköra inte kan läggas in direkt på vårdavdelning i samma utsträckning som de kunnat tidigare. Om de blir försämrade på olika sätt men ändå tvingas gå hem eller söka till akutmottagningen och vänta där i många timmar på vård, säger Jenny Cassel.
Inför sommaren 2022 vittnade Sylvia Gabrielsson, vårdenhetschef på medicinkliniken, om hur medarbetare var trötta efter två års pandemi. Hon pekade på att det viktigaste var att fortsätta behålla och rekrytera nya medarbetare. Men Rebecca Jarander, 24, sjuksköterska på medicinkliniken, berättar nu om hur belastningen fortsätter att vara hög och att ännu fler kommer att sluta. Det går direkt ut över patientsäkerheten i dag, medger hon.
Rebecca Jarander, 24, medicinkliniken: "Det absolut största problemet är sjuksköterskebristen. På min avdelning har det slutat över 17 stycken sjuksköterskor på ett år. Många av dem var erfarna och avdelningen har tappat mycket kompetens."
– Jag hinner inte ha koll på det jag ska göra och inte heller utföra allt jag ska. Jag hinner inte möta mina patienter, jag hinner inte sitta och prata med dem eller deras anhöriga. Jag gör bara det mest akuta hela tiden, vilket skapar mycket stor stress hos mig och mina kollegor.
Andreas Rönnersten, före detta verksamhetschef på akutkliniken på Vrinnevisjukhuset, sa under våren 2022 att de allra sjukaste sällan drabbas av sjuksköterskebristen. Men han uttryckte oro för de patienter som inte gör så mycket väsen av sig. Färre medarbetare gör också att man hinner inte med eller orkar lika mycket. Misstag kommer lättare att ske, menade Andreas Rönnersten då.
Det är en bild som Rebecca Jarander målar upp för oss också vintern 2023.
– Jag får prioritera bort viktiga saker under ett arbetspass som kan leda till vårdskador. Behandlingar blir fördröjda, behandlingar blir felaktiga, infarter sitter för länge och orsakar infektioner, sår läggs inte om, trycksår uppkommer, patienterna mobiliseras inte i tid eller inte alls. Det är mycket som blir fel. Arbetsbelastningen och stressen är enorm, säger hon.
Det kommer även vittnesmål från andra mottagningar. Från de som inte är beroende av hyrsjuksköterskor. Där drabbas man också av sjuksköterskebristen, som spiller över från de som är värre drabbade.
Mattias Lindberg, 36, är sjuksköterska på ortopedmottagningen och berättar om hur han upplever det.
Mattias Lindberg, 36, ortopedmottagningen:
"Vi som är en avdelning där det inte är samma brist på sjuksköterskor får ta emot patienter från avdelningar som inte kan ha vårdplatser öppna på grund aa deras brist på sjuksköterskor. Det gör att vi tar om hand om patienter vars sjukdomsproblematik inte är den vi vanligtvis jobbar med".
– Vi, som är en avdelning där det inte är samma brist på sjuksköterskor, tar emot patienter från avdelningar, som inte kan ha vårdplatser öppna på grund av deras brist på sjuksköterskor. Det gör att vi tar om hand om patienter som har en sjukdomsproblematik som vi inte arbetar med i vanliga fall, säger Mattias Lindberg.
Sjuksköterskebristen får även andra konsekvenser. Under vintern fick LAH, stänga den lasarettsanslutna hemsjukvården på Vrinnevisjukhuset, sin vårdavdelning, Linnéa-enheten under ett antal veckor. Det är den vårdavdelning som ger patienter vård i livets slutskede.
Maria Pusa, 63, LAH: "Den här gången känns det fruktansvärt att inte kunna ha avdelningen öppen då det ju är kaos på övriga sjukhuset som vi ju i normalfall avlastar med våra vårdplatser."
Maria Pusa, 63, är sjuksköterska på LAH.
– I vinter har vi fått stänga vår avdelning i tio veckor. Det har aldrig hänt tidigare, förutom på somrarna då vi stängt några gånger, men inte så här länge. Då har vi också stängt på grund av att vi har sjuksköterskebrist. Den här gången kändes det fruktansvärt att inte kunna ha avdelningen öppen då det är kaos på övriga sjukhuset, som vi i normalfall avlastar med våra vårdplatser, säger hon.
Hon tror att Vrinnevisjukhuset hamnat i en ond spiral.
– Bristen på sjuksköterskor tror jag också påverkar så att ännu fler slutar.
Sjuksköterskeflykten på Vrinnevisjukhuset fortsätter. Två sjuksköterskor i veckan i snitt slutade under 2022. Hedda Rundgren och Rebecka Wihlstrand är kvar.
Lönerna är låga och övertidstimmarna är många, det menar sjuksköterskorna vi pratat med. De som jobbar hos kommunen eller på bemanningsföretag tjänar mer och har bättre arbetstider. Övertidsersättningen anses av flera också vara för låg på Region Östergötland, enligt sjuksköterskorna.
Flera sjuksköterskor som vi varit i kontakt med ställer sig frågan om man kommer att orka när sommaren kommer. Bara under tiden som vi arbetat med den här granskningen har två sjuksköterskor sagt till oss att de har avslutat sin anställning på sjukhuset. Och fler kommer att sluta, det säger sjuksköterskor från medicinkliniken som vi har pratat med.
I snitt slutade två sjuksköterskor varje vecka på Vrinnevisjukhuset under 2022. Men vad är då lösningen på problemen? Den frågan har sjuksköterskorna fått besvara.
Frågan löd: Om du fick högsta beslutande makt i Region Östergötland, vilket är det första beslut du skulle ta för att förändra?
En övervägande del svarar att grundlönen måste höjas för att göra yrket attraktivare, locka tillbaka sjuksköterskor och få de som är kvar att stanna.
Annki Svedberg, 48, medicinkliniken, är en av dem. Hon menar att en sådan signal från regionens sida skulle visa att man bryr sig.
Annki Svedberg, 47, medicinkliniken: "Höj grundlönen till alla – minst 5 000 kronor – för att visa att man bryr sig om alla medarbetare – oavsett yrkeskategori och att man värderar sin personal".
– Höj grundlönen till alla – minst 5 000 kr – för att visa att man bryr sig om alla medarbetare – oavsett yrkeskategori. Visa att man värderar sin personal och vill ha ordinarie och inte hyrpersonal. En löneökning innebär heller inte att framtida löneutveckling ska stå stilla, säger Annki Svedberg.
Kelly León Alvarez, 24, gynekologiska avdelningen, menar att ökningen måste vara kraftigare.
Kelly León Alvarez, 24, gynekologiska avdelningen: "Höj lönen ordentligt, 10 000 kronor extra i månaden, dels för att vi förtjänar det för ansvaret och jobbet vi har. Utan oss stannar vården. Men även för att kunna locka fler sjuksköterskor att vilja jobba i slutenvården. Bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler sjuksköterskor leder till att vi slipper ta extrapass eller bli inbeordrade att jobba dubbelpass".
– Höj lönen ordentligt, 10 000 kronor extra i månaden, dels för att vi förtjänar det för ansvaret och jobbet vi har. Utan oss stannar vården. Men även för att kunna locka fler sjuksköterskor att vilja jobba i slutenvården. Bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler sjuksköterskor leder till att vi slipper ta extrapass eller bli inbeordrade att jobba dubbelpass, säger hon.
När vi inför sommaren 2022 pratade med Vårdförbundets ordförande i Östergötland, Emma Klingvall, varnade hon för att stämningen bland sjuksköterskorna var uppgiven. Att många redan slutat och att fler funderar på att sluta. Varningstrummorna har fackförbundet slagit på i flera år. Det handlade om arbetsbelastning, dålig löneutveckling och kompetensbrist.
Isabella Böhm, 33, sjuksköterska på kirurgmottagningen, är en av dem som fångar upp hur skillnaderna i lön mellan ordinarie sjuksköterskor och hyrsjuksköterskor spär på känslan. Det är till bemanningsbolagen regionen riskerar att tappa sina sjuksköterskor.
Isabella Böhm, 33, kirurgmottagningen: "Klyftan mellan hyr och de regionanställda sjuksköterskorna måste minska. Man måste även värdesätta kompetens och erfarenhet mer och vissa uppskattning med lön."
– Det är skevt att vi i dag har ett system där du premieras med bättre lön och arbetsförmåner om du börjar jobba som konsult eller byter arbetsplats. Men om du stannar inom regionen och är lojal din arbetsplats så bestraffas du med sämre arbetsvillkor och sämre löneutveckling. Hur kan man inte värna om kompetensen mer?
Hon berättar att alternativet som många funderar på är bemanningsbolag.
– Jag fick just erbjudande om att jobba som hyrsjuksköterska i kommunen för 80 000 kronor i månaden under sommaren, då kan jag ju lika gärna vara hyr med högre lön men utan något ansvar egentligen, säger hon.
Anneli Johansson, 63, menar att löneutvecklingen är det viktigaste för att behålla sjuksköterskorna.
Anneli Johansson, 63, kirurgmottagningen: "De som arbetar i 24/7 verksamhet ska bra OB-ersättningar och arbetstidsmodeller som gör att arbetstiden/vecka är lägre för att orka arbeta kvar".
Hon jobbar som sjuksköterska på kirurgmottagningen.
– Jag tror inte att grundlönen är det avgörande. Utan man måste se att det finns en löneutveckling som sjuksköterska genom åren. Har man arbetat tio år ska grundlönen vara ca 40 000, har man arbetat i 20 år ska den vara 50 000 och så vidare. Som det är i dag skiljer inte många hundralappar mellan en som är ny och en som arbetat exempelvis tio år.
Rebecka Wihlstrand, 40, sjuksköterska på medicinkliniken, menar att regionens sjuksköterskor tittar på vilka alternativ som finns. De anser inte längre att det är gynnsamt att vara kvar som anställd sjuksköterska på regionen.
Rebecka Wihlstrand, 40, medicinkliniken: "Att en hyrsjuksköterska kan få upp mot närmare 70 000kr i månaden är det en lösning? Flera av mina kollegor går till hyr eller kommunen där arbetsvillkor och lön är bättre och ansvaret mindre".
– Se över vart skattepengarna går – behövs allt annat i kommunen? Man måste våga sätta grupper mot varandra. Alltså, om vi inte kan ge den vård till medborgarna som de betalat för måste man få veta var pengarna går. Sänk politikerlönerna och höj sjuksköterskornas grundlön. Att en hyrsjuksköterska kan få upp mot närmare 70 000 kronor i månaden – är det en lösning? Flera av mina kollegor går till bemanningsbolag eller till kommunen där arbetsvillkor och lön är bättre och ansvaret mindre.