Videon är inte längre tillgänglig
– Motionen innehåller bra saker, men arbetet pågår redan, förklarar Richard Tjernström.
Han varnar också för en övertro på elektriska låssystem som en generell lösning.
NT har tidigare berättat om det moderata oppositionsrådet Sophia Jarls motion med förslag om att inrätta elektriska låssystem i förskolor och skolor för att göra det svårare för obehöriga att ta sig in och på så sätt förhindra till exempel våldsattacker. Sophia Jarl föreslår också att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en krisplan, som också ska innehålla övningsmoment för akuta händelser på enheterna.
Utbildningsnämnden har redan ställt sig bakom de här förslagen och det är inför behandlingen av motionen i kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, som Richard Tjernström har gett sin syn.
– Man får inte har en övertro på att elektriska låssystem stänger ute våldsverkare, säger han.
Vem släpper in polisen?
Med elektriska lås måste all personal och alla elever utrustas med så kallade taggar för att ta sig in.
Richard Tjernström beskriver hur elever strömmar in i och ut ur skolorna vid olika tider på dagen.
– Och vi kan inte ställa krav på elever att de inte ska släppa in någon.
Det leder honom vidare till nästa fråga.
– Och om en våldsverkare har kommmit in på en låst skola - vem ska då släppa in polisen?
Att alla poliser alltid ska köra runt med taggar för att komma in på alla förskolor och skolor menar han är orimligt.
Kräver organisation
Dessutom kräver ett elektriskt låssystem en organisation och resurser på varje enhet för att ta emot besökare som har rätt att komma in. Det kan vara föräldrar, andra besökare eller elever som glömt sin tagg.
– Kanske ska vi ha öppna skolor med god uppsikt och en möjlighet att snabbt låsa, säger han.
På stora skolor kan elektriska låssystem då vara det bästa, men på mindre skolor kan det finnas andra alternativ.
Riskanalyser
Han anser att det krävs en riskanalys för varje enskilda enhet. Analysen måste göras utifrån vilka som vistas där, hur byggnaden ser ut och var den ligger. Den handlar heller inte bara om att skydda sig mot eventuella våldverkare, utan också mot andra eventuella utifrån kommande hot.
Arbetet med att ta fram sådana riskanalyser inledde för snart ett år sedan.
– Förhoppningen är att vi går i mål under 2016, säger Richard Tjernström.
Arbetet med att komplettera skolors befintliga krisplaner med planer för den här typen av hot planeras starta under höstterminen.