På Herrebrotippen blandades hushållsopor med farligt avfall

Under 20 år tippades precis allt på soptippen i Herrebro. Även miljöfarligt avfall. Idag vilar tystnaden över området.

Allt tippades vid Herrebro. Vanliga hushållssopor, byggavfall, rivningsavfall, och miljöfarligt avfall. ARKIVBILD: CHRISTER DANDELs

Allt tippades vid Herrebro. Vanliga hushållssopor, byggavfall, rivningsavfall, och miljöfarligt avfall. ARKIVBILD: CHRISTER DANDELs

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2007-03-25 13:59
Människan har alltid lämnat skräp och sopor efter sig. Men den moderna tidens kökkenmöddingar tenderar att växa sig allt större och större.

Den uppmärksamme Londonresenären kan se hur stora pråmar dagarna i ända kör världsstadens sopor och skräp nedför Themsen, bort från civilisationens öga i storstaden.

Hundratusentals miljoner ton sopor fraktas årligen bort från Londons hushåll och gator, via Themsen. Cirka tio procent återanvänds på något sätt.

I Norrköping går det inga soppråmar på Strömmen. Det har det aldrig gjort. På flera håll finns det däremot platser som tidigare använts som soptippar, exempelvis vid Kråkvilan och vid företaget Plantagen, invid Gamla Stockholmsvägen.

Herrebrokärret
Under cirka 20 år var det Herrebrotippen som gällde.

Det var 1956 som Norrköpings stad började att använda sig av delar av Herrebrokärret för avfallsdeponi. Fram till 1977 tippades precis allt på tippen i Herrebro. Den betjänade även större delen av Söderköping.

Det var byggavfall, rivningsavfall, annat grovavfall, vanliga sopor och miljöfarligt avfall. Tiderna var annorlunda och ingen verkade fundera på vad som skulle hända med sopberget i ett längre perspektiv.

Det var heller aldrig aktuellt med någon miljöprövning, då miljöskyddslagen kom först 1969.

Förorenat vatten
Det fanns även uppenbara risker för förorenat lakvatten från Herrebro. Vintern 1968 gick diskussionerna heta om soptippen hotade Norrköpingsbornas dricksvatten.

Länsläkaren slog larm om att tippen borde flyttas och hälsovårdsnämnden gick på samma linje. Enligt ett förslag skulle en ny soptipp anläggas i området kring Stens gård, söder om Ensjön.

Samma år fick de som ville ha bort sopberget från Herrebrokärret vatten på sin kvarn.

Soptippen hade börjat brinna, förmodligen på grund av självantändning. När NT besökte tippen hade det brunnit i 14 dagar och branden förväntades fortsätta över sommaren.

Brandkåren hade då redan dragit bort sina gubbar, eftersom branden inte kunde släckas med vatten. Kommunen försökte förgäves få bukt med problemet genom att vräka tonvis med schaktmassor över brandhärdarna.

Giftutsläpp
Några år senare kom nästa larmrapport. Under ett par års tid hade företaget Motala Verkstad fått tillstånd att tippa salpetersyra och fluorvätesyra på tippen i Norrköping

Avslöjandet skedde i ett av tv:s miljöprogram, efter ett tips från allmänheten. Ett tv-team skuggade en tankbil som gick från Motala till Herrebro med sitt giftiga avfall. Dumpningen berodde enligt NT på okunnighet och slapp kontroll och efter avslöjandet upphörde transporterna från Motala.

Någon flytt av tippen blev det aldrig. Men när Klockaretorpet planerades och byggdes var sopepoken på Herrebro snart över. Den återfanns bara omkring 800 meter från det planerade bostadsområdet. Tippen lades ned 1977 och soporna gick i stället till Häradsudden.

Kommunen äger området och företaget Econova får nyttja tippen gratis för eget utvecklingsarbete. Motprestationen var att företaget skulle täcka tippen med ett tjockt jordlager.

Idag är den med sina 500000 kvadratmeter, en av Sveriges största nedlagda soptippar. Visionen är att Herrebrotippen i framtiden ska fungera som ett attraktivt fritidsområde.

Lasse Södergren

Fotnot: Kökkenmödding; av kökken, kök och mödding, avskrädeshög. En arkeologisk term som syftar på boplatsavlagring från den senare delen av äldre stenåldern, bestående av skaldjursskal, uppblandade med djurben, flintavfall, keramik och rester av härdar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!