Passar fint i grytan

En svamp som nog de flesta sett flera gånger men inte så många provsmakat är fjällig bläcksvamp.

Fjällig bläcksvamp, Coprinus comatus.  Bild: Lennart Moberg

Fjällig bläcksvamp, Coprinus comatus. Bild: Lennart Moberg

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2005-09-10 04:00
De flesta bläcksvamparna har en mycket kort livslängd då de kan växa upp, "bläcka ner" och vara försvunna redan någon dag senare.
Hittar man vita och fina fjälliga bläcksvampar kan de med fördel plockas hem till grytan.

Hatt
Det första man ser av svampen liknar ett ovalt ägg med trådiga fjäll. Vid närmare undersökning ser man att svampens hattkant sitter fast på foten straxt ovanför marken. När svampen blir äldre släpper hatten från foten och blir mer klockformad med tydligare trådiga fjäll.
Nu börjar den snabbt svartna i kanten och snart är hela svampen förstörd.

Fot
Foten är oftast ganska smal och vit. Längst upp under hatten är den avsmalnande. Foten går lätt att lossa från hatten med en roterande rörelse. På yngre svampar finns en skör ring kvar där hatten satt fast, men den försvinner med tiden.

Undersida
Undersidan av hatten har skivor som är tydligt nedlöpande på foten. Först vita men sedan svartnande med början i kanten.

Växtplats
Feta gräsmattor och efter körvägar med lövträd. Ofta ganska tidigt på svampsäsongen.

Förväxling
Det finns en grå bläcksvamp som saknar fjäll och har gråare färg på hatten. Den innehåller ett antabusliknande gift och räknas inte som matsvamp.

Användning
Unga svampar är utmärkta matsvampar och påminner något om champinjoner i smaken. Dela svamphatten i fyra bitar. Var noga med att hatten inte börjat "bläcka" i kanten. Fräs lite smör i en stekpanna, lägg
i svampen och stek den gyllenbrun. Krydda med lite salt. Foten kan kokas
i saltat vatten i 20 minuter. Rulla i citronsmör, salta och ät som sparris.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om