I slutet av förra året sökte en man, med underliggande hjärtsjukdom, akutvård för bröstsmärtor. I ambulansen gjorde personalen en första undersökning av mannen.
– I ambulansen var det ett EKG utan några säkra förändringar. Då gjorde man bedömningen att mannen skulle kunna vänta en liten stund på läkarbedömning, säger Pamela Mårdh Arkler, verksamhetschef för akutkliniken i Norrköping.
Mannen fick under tiden han väntade nya bröstsmärtor. Detta ska han ha förklarat för vårdpersonal, men en ny undersökning dröjde.
– Det är en vårdpersonal som fångat upp att han hade ont i bröstet, men de andra i personalen stod på ett annat larm. De var upptagna med en annan patient för tillfället, berättar hon.
Enligt akutmottagningens rutin ska en patient direkt få ett nytt EKG om denne får nya bröstsmärtor. Detta för att man ska kunna se om läget förändrats och det finns behov för patienten att träffa en läkare fortare. När den andra undersökningen gjordes hade patienten symptom som tydde på en stor hjärtinfarkt och fördes akut vidare för att genomföra en kärlintervention, men mannen avlider senare. Från det att bröstsmärtan uppmärksammades tills behandling gavs och nytt EKG togs passerade drygt 25 minuter.
Hade patientens liv kunnat räddas om han undersökts tidigare på akutmottagningen?
– Man kan förmoda att det är så. Jag kan inte säga det till hundra procent. Det är ju en hypotetisk fråga, men i det här fallet led patienten av en allvarlig sjukdom, så det är inte säkert att man reder ut det. Men det finns ju saker som hade kunnat göras annorlunda och förbättras för att möjligt förhindra dödsfallet, säger Erik Stenkvist, chefläkare på Vrinnevisjukhuset.
Hur snabbt efter en hjärtinfarkt måste en patient få vård, för att inte fara illa?
– Snarast mjöligt.
Vrinnevisjukhuset har anmält händelsen, enligt Lex Maria till Ivo, inspektionen för vård och omsorg. Sjukvården är skyldig att utreda och anmäla händelser som har medfört en allvarlig vårdskada.
– Vi tänker att man borde ha tagit ett nytt EKG direkt och det är därför vi gjort en Lex Maria-anmälan. Det är ett sätt att granska verksamheten, så att vi jobbar så patientsäkert som möjligt och att vi gör förändringar på systemnivå, säger Pamela Mårdh Arkler.
Av anmälan framgår att "hög belastning" på akutmottagningen var en anledning till att den uppföljande undersökningen dröjde. Personalsituationen, främst vad gäller sjuksköterskor, är pressad på akutmottagningen och Vrinnevisjukhuset överlag.
– Vi jobbar mycket med att utjämna belastningen med hjälp av andra yrkeskategorier. Under sommaren har vi har kompenserat det genom att anställa extra läkare som är med och gör bedömningar, säger Pamela Mårdh Arkler.
I och med personalbristen som finns på sjukhuset – kan man vara säker på att man får den vård man behöver på akuten?
– Min bestämda uppfattning är att de människorna som har behov av akutsjukvård – dem ska söka akutmottagning. Man ska inte vara rädd för att söka dit eller avvakta hemma. Har man ett behov av akutvård så ska man åka in till akutmottagningen och där kommer man bli omhändertagen, säger Erik Stenkvist.
Även om det är högt tryck?
– Ja, det utgår jag ifrån, vi har ju en organisation som är riggad att kunna hantera även extremsituationer i belastning. Och ytterst kan vi etablera ett stabsläge där det finns andra befogenheter och beslutsmöjligheter än vad vi har till vardags, svarar han.