I fjol skickades 452 patienter från Sandbyhov vårdcentral till dagjourcentralen på Vrinnevisjukhuset. Vid årsskiftet läggs dagjourcentralen ned, och patienterna kommer att hänvisas tillbaka till sina vårdcentraler. Eva Hagberg är verksamhetschef på Sandbyhov vårdcentral och ser allvarligt på konsekvenserna beslutet kan få.
– Dagjourverksamheten betyder jättemycket för oss. Trots att vi har en hyfsad bemanning här på vårdcentralen har vi bokat in oss där nästan varje dag. Det här har varit en väldigt bra kanal för att lätta på trycket av akuta patienter, så för oss kommer det att ha rätt stor betydelse att de stängs ner, säger Eva Hagberg.
I en riskbedömning som gjordes i samband med att beslutet om att lägga ner dagjourcentralerna fattades upptäcktes ett flertal risker. En risk som identifierats är att det ökade flödet av akuta patienter till vårdcentraler skulle tränga undan patienter med kronisk sjukdom. Analysen visar att sannolikheten är mycket stor att detta inträffar så ofta som dagligen.
– Vi skulle behöva mer personal som täcker upp för tomrummet dagjourcentralen lämnar efter sig, samtidigt är det anställningsstopp inom regionen. Vi får försöka lösa situationen med den personal vi har, genom att prioritera bort exempelvis årskontroller. De som har kroniska sjukdomar med årskontroller kan därför komma att hamna i en längre kö. Riskerna med det är att patienterna försämras i sin sjukdom. Sen tror jag att vi kommer att hitta lösningar innan detta sker, men det finns en risk, säger Eva Hagberg.
Genom att stänga ner dagjourverksamheten i Norrköping, Linköping och Motala kan Region Östergötland istället satsa 20 miljoner kronor per år på primärvården. Pengarna som sparas in på dagjourcentralerna ska fördelas ut på alla vårdcentraler i länet, vilket blir ungefär 400 000 kronor per vårdcentral. I Norrköping finns det en stor andel privata vårdcentraler, som kommer att få lika mycket pengar som de regiondrivna. Christin Källström är regionchef för Kry vårdcentraler. Hon menar att pengarna i sig inte räcker till mycket.
– 400 000 räcker inte långt, en arbetande sjuksköterska kostar nog närmare 600–700 000 kronor om året. Så det räcker inte till en heltidstjänst och det finns inte en chans att det räcker till en läkartjänst. Det är en ganska liten peng i sammanhanget, säger Christin Källström.
Privata vårdcentraler står inför samma utmaningar som regiondrivna vårdcentraler när det kommer till ökade kostnader för exempelvis läkemedel. Krys vårdcentraler går back i Östergötland. Det gör att de vid årsskiftet kommer att behöva varsla ungefär 20 medarbetare.
– Vi har ju i dag ett pressat ekonomiskt läge, och de här 400 000 behövs för att täcka en liten del i det underskottet. Vi kommer även att utveckla en ny modell för att snabbare kunna ta emot patienter.
Kry vårdcentraler har inte behövt skicka lika många patienter till dagjourcentralen. Under förra året skickade de som högst 21 patienter från Kry Vårdcentral Spiran. Det i jämförelse med Sandbyhov vårdcentral som skickade 452 patienter.
Är ni oroliga för början av nästa år, i och med att ni skickar många patienter dit?
– Ja, läkartider är det alltid brist på och efterfrågan är stor. Samtidigt förstår vi varför beslutet fattats. Krig i Ukraina, inflation och höga räntor, allt det påverkar ju även oss. Allt som vi sysslar med blir dyrare, som läkemedel och analyser på labb. Det speglar sig i det här underskottet som regionen dras med, säger Eva Hagberg verksamhetschef på Sandbyhov vårdcentral.
På Sandbyhov vårdcentral är det ännu inte klart vad pengarna kommer att läggas på. Primärvårdschef i regionen, Johan Nordén, sade i en tidigare intervju att pengarna skulle gå till att anställa personal, men det verkar inte vårdcentralerna vi pratat med kunna göra.
– Hur man vill använda de pengarna bestämmer respektive verksamhet. Möjligheten till att anställa personal finns om man har de ekonomiska förutsättningarna, jag tänker att man prioriterar det absolut högst som verksamhetschef. Jag hade precis en dialog med en verksamhetschef som sitter med sin ekonom och ser över möjligheterna till att kunna anställa en läkare på vårdcentralen just för att kunna ta emot patienterna som tidigare skickades till dagjourcentralerna, säger Johan Nordén.
Ansvariga som vi pratat med menar däremot att pengarna inte räcker till att anställa personal. Vad säger du om det?
– Man kan inte se den här ersättningen från dagjourcentralerna som ett enskilt belopp, utan man måste se den i sin helhet tillsammans med andra satsningarna vi gör inför nästa år.
Budgeten inför 2025 står ännu inte klar men enligt primärvårdschefen består satsningarna från regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden bland annat av 20 miljoner till att förbättra förutsättningarna för att anställa distriktsläkare, 15 miljoner för att anställa ST-läkare och ett Ram-höjande medel på 50 miljoner per år för att möta de höjda läkemedelskostnaderna.