Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Expo. Enligt honom är bildspråket i inläggen på 15-åringens sociala medier vanligt i högerextrema subkulturer.
– Det här är nazistisk propaganda, säger han till NT.
Att någon delar vidare stora mängder material av det här slaget är en varningssignal, menar Morgan Finnsiö.
– Det är absolut en indikation på att man är inne i högerextrema miljöer på nätet. Där förekommer inte bara bilder, som kanske kan ses som harmlösa, utan budskap som glorifierar nazism, glorifierar högerextremt våld och avhumaniserar minoriteter.
I sin roll som utbildare möter Morgan Finnsiö föräldrar, lärare och tjänstemän. Allvaret bakom memes som unga delar på sociala medier kan lätt missas eller missförstås av vuxna, varnar han.
– Det är inte alltid självklart för en vuxen att det faktiskt kan handla om ren terroristpropaganda.
Vad är det som de vuxna missar – kan du precisera?
– Ibland är budskapen flagrant avhumaniserande och våldsbejakande, men ibland är de inlindade eller kodade i ironi, till exempel i harmlöst och gulligt bildspråk. Då blir det väldigt svårt för en oinsatt utomstående av läsa av.
Nu verkar alltså en 15-åring ha gått från att dela våldsamt material till att nu ha erkänt ett mord.
– Det är inte första gången och lär tyvärr inte bli sista. Extremt content och extrem propaganda leder också till slut till extremt agerande. Och tyvärr har vi kunnat följa en eskalering av ambitionsnivån för våldsutövning från dessa nätbaserade miljöer de senaste åren. Myndigheterna måste bli bättre på att upptäcka, bevaka och utreda ungdomar som radikaliseras på nätet innan de kan gå från uttalade fantasier till handling, säger Morgan Finnsiö.
Även dagen efter mordet delade 15-åringen inlägg med fiktiva mördare från film och tv-serier.
Enligt Morgan Finnsiö finns det exempel på tidigare fall där tonåringar begått grova våldsdåd, för att sedan själva berätta om det på internet.
– I nätmiljöerna kring till exempel 764 och No Lives Matter är det centralt att få credd och prestige för det man gör. Det är därför man gör det, säger han.
764 är ett extremistiskt nätverk som groomar barn att utföra grova våldsdåd, som Uppdrag Granskning rapporterat om i flera program. No Lives Matter är en förgrening av nätverket.
I utredningen efter mordet i Åbackarna kartläggs digitala spår efter 15-åringen som erkänt brottet. Men det var inte inlägg i sociala medier som ledde fram till gripandet av honom, utan annat arbete, enligt chefsåklagare Robert Eriksson som leder förundersökningen av mordet.
– Inre spaning, mycket arbete, lite offensiva beslut från min sida. Mer vill jag nog inte säga just nu. Men det som fanns på sociala medier hade ingen betydelse, säger han.
När det gäller uppgifterna om att den misstänkta 15-åringen kan kopplas till ett Tiktok-konto som har spridit inlägg med nazism, antisemitism och glorifiering av grovt våld säger Robert Eriksson att han inte fått någon föredragning om vad polisen hittat i det hänseendet än.
Hur den mördade mannen bragtes om livet vill åklagaren inte gå in på. Han hänvisar till tidigare uppgifter om att det handlat om kraftigt våld.
– Mer än så vill jag inte säga förrän polisen fått tillfälle att prata med offrets anhöriga.