"Jag som fastighetsägare måste ta bort isen, det gäller för kommunen med. Det är deras ansvar", säger Daniel Ladekrans.
Många reagerade efter artikeln om att kommunen inte heller i år avsätter pengar för att sopsalta gång- och vägbanor, en metod som höll dem is- och snöfria – men kostar omkring tre miljoner kronor mer varje säsong.
Daniel Ladekrans cykelpendlar mellan Eneby och Skarphagen. När han läste artikeln där tekniska nämndens ordförande Karin Jonsson (C) sade att de fortfarande har ett besparingskrav på 15 miljoner kronor, trots att kommunen redovisade ett plusresultat på 459 miljoner i våras, valde han att vända sig direkt till de ansvariga.
"Jag och många fler cyklister har dubbdäck på våra cyklar, men likadant som på bilar, så hjälper inte det ibland, för att det är så halt. Så vi gör vad vi kan och det är inte mer än rätt att ni gör det ni kan", skriver han bland annat i mejlet.
– Jag vet ju att de gick plus. Varför kan man inte lägga de pengarna på säkra gång- och cykelbanor?
Så här ren blir en sopsaltad vägbana.
Han tycker att det är konstigt att inte prioritera sopsaltning med tanke på läget i vården.
– Jag som fastighetsägare måste ta bort isen, det gäller för kommunen med. Det är deras ansvar.
Kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) förstår kritiken och förklarar varför det inte går att ställa om så snabbt.
Men överskottet är tillfälligt. Det grundar sig främst i extra coronastöd och verksamheter som inte har kunnat genomföras på grund av pandemin under 2020 och 2021.
Karin Jonsson skriver i sitt svar till Daniel Ladekrans att det kan användas till engångssatsningar som inte höjer kostnadsramarna på sikt. "Man kan t ex inte anställa fler personal inom vården om vi inte kan hålla ekonomin i balans över tid", skriver hon.
Kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) förklarar att den övergripande budgeten bara kan ändras genom budgetbeslut, vilket gjordes i juni och oktober. De områden som har prioriterats är skola och utbildning samt vård och omsorg, vars sparkrav helt har tagits bort.
Karin Jonsson (C) understryker att tillskottet är tillfälligt och att permanenta satsningar inte kan göras på grund av det.
För tekniska nämnden har besparingskravet minskat från 1,5 procent 2021 till 1 procent inför 2022. Dessutom hade de andra riktade sparkrav som har tagits bort. I och med pandemin minskade också kostnaderna för färdtjänsten under 2021.
När det oväntade överskottet var ett faktum omfördelade nämnden årets budget och försökte att få till sopsaltningen den här säsongen. Men enligt avtalet har entreprenörerna som sköter snöröjningen sex månaders omställningstid och hann inte ställa om.
Om det kommer att finnas ekonomiskt utrymme för sopsaltning i nästa års budget är oklart. Men politikerna förstår att Norrköpingsborna vill ha bästa tänkbara halkbekämpning.
– Det önskar ju vi också. Jag förstår också att tekniska nämnden var tvungna att göra den prioritering man gjorde 2020 när man tog bort det, för då var det ekonomiska läget för hela kommunen och tekniska nämnden väldigt tufft, säger Olle Vikmång.
Antal cyklister som vårdats på Vrinnevisjukhusets akutmottagning. Siffrorna under staplarna anger vilken vintersäsong det gäller.
Vi begär ut statistik från Vrinnevisjukhuset för att se om olyckorna har ökat efter att kommunen tog bort sopsaltningen.
Men uppgifterna är inte så specifika att vi kan utröna var och hur de har skett. Klart är att ungefär lika många besökte akuten för fallolyckor 2020/2021 som två vintrar tidigare. Cykelolyckorna har ökat men allra flest var de 2019/2020, den sista säsongen med sopsaltning.
Vi tar även kontakt med ortopedkliniken. De har inte tid att ta fram siffrorna, som kräver att uppgifter från olika system och kliniker samkörs. Men traumaansvarig läkare hälsar att "vi hittills inte sett en betydande ökning av sådana olyckor som kan kopplas till kommunens ändrade strategi för snöröjning för just cyklar".