"Problemet är galna människor"
-Problemet är inte galna kor utan galna människor, säger Marit Paulsen med fast tantblick.BSE-problemet kommer att innebära större förändringar på samhället än någon kan tro, hävdar hon.
I Linköping i lördags diskuterade de med folkpartisterna i Östergötland.
Trots en fast placering runt fem procent i väljarundersökningarna, är Leijonborg optimistisk.
Två av partiets stora frågor ligger högst upp på opinionstoppen.
-Vi har valt bort kunskap och arbetsro i skolan och rena flumfrågor har kommit i stället, säger Leijonborg. Det är absurt att säga att vi lever i ett kunskapssamhälle när eleverna lämnar grundskolan utan att kunna läsa.
<p><b><font size="2">Galna människor</font></b>
Den andra stora frågan handlar om djur och mat.
-Där har vi Marit i Europaparlamentet, mitt i centrum av den europeiska debatten, konstaterar Leijonborg och ser tillfreds ut.
Han hoppas att det skall räcka en bit till de omkring 10 procent han tror att folkpartiet måste få i nästa val för att det skall kunna bli ett regeringsskifte.
-Varje gång vi fått en borgerlig regering har folkpartiet legat på ungefär 10 procent. Borgerliga väljare måste noggrant fundera igenom hur de skall agera för att vi skall lyckas med ett regimskifte.
Marit Paulsen ser som sin uppgift att tala om för människor att galna ko-sjukan bidrar till, och påskyndar, en global förändring av våra värderingar och vårt sätt att agera.
Förr, för några månader sedan, löstes problem som galna ko-sjukan med utrotning.
-Nu, säger Marit Paulsen, handlar det i stället om att förändra ett antal galna människor.
<p><b><font size="2">Värderingar styr</font></b>
Hon hävdar att det som nu händer håller på att förändra demokratin. Människor väljer att under trycket av händelserna bli självständiga och fatta egna beslut.
-Vi börjar ställa de krav i vardagen som vi tidigare bara gjorde vid de politiska valen, säger hon. Och kraven riktar vi mot aktörerna på den ekonomiska marknaden.
Just nu är det parterna på livsmedelsmarknaden som får känna på förändringarna. När det inte bara är pris och kvalité som avgör vad man köper, utan vilket liv grisen levde, vad den åt och hur servicen är, är vi inte längre konsumenter utan handlar som medborgare
-Konsumenten ser till pris och kvalité, för medborgaren är värderingar lika viktiga och dem tar han eller hon med sig in i affären när det är dags att handla.
Det som sker är början på en av de stora politiska och strukturella förändringarna i Europa. Jordbruket står för halva EU-budgeten, det är det som håller ihop unionen, och hela jordbrukspolitiken är på väg att förändras i en rasande takt.
Förändringen sker tack vare de krav som ställs av medborgarna på marknaden.
-Marknadsekonomin är i själva verket den kraft som står för förändringarna, inte den politiska demokratin, säger Paulsen.
<p><b><font size="2">Marknaden positiv kraft</font></b>
För henne är marknadsekonomin ett tillskott till den politiska demokratin och inte ett hot mot den.
-Nu gäller det att inse att marknaden har en stark förändringskraft, säger hon, och funderar över hur vi skall ta oss ur det vanliga mänskliga revirförsvar enligt vilket politiken är den goda kraften och marknaden den som måste tyglas.
Hon hoppas att vi skall klara det på ett civilisatoriskt sätt och räknar med att förändringarna i samhället kommer att bli lika stora nu som när rösträtt och parlamentarism infördes.
-Folks kronor, det de betalar med, påverkar den globala balansen oerhört snabbt, säger Paulsen. Förändringarna i Kina och på Kuba är bara några exempel på hur marknadsekonomin förmår förändra förhållanden som politiken inte rått på.
Så jobbar vi med nyheter