Rättvisemärkning ifrågasätts av expert
Norrköping är en Fairtrade City-kommun. Bra initiativ tycker Karin Faxér på Norrköpings kommun, mindre bra tycker nationalekonomen Helena Johansson.
Fairtrade City är något en kommun kan kalla sig när den engagerar sig i frågor som rör etisk konsumtion. Men alla är inte övertygade om att rättvisemärkningen gynnar bönderna i någon större utsträckning.- Problemet, som jag ser det, är att man inte kan nå några större effekter med systemet, det rör alldeles för få jordbrukare, säger Helena Johansson, nationalekonom med inriktning på internationell ekonomi. Kaffe stor exportvara
Hon förklarar. - Kaffe, som är en av de stora exportvarorna, är billigt eftersom man producerar mycket mer än vad som efterfrågas. Om man väljer att ge bönderna, som odlar kaffebönor, ett minimipris, som Fairtrade gör, minskar de inte produktionen. Att merparten av kaffeodlarna kan omfattas av ett minimipris är inte heller möjligt, eftersom det inte går att finansiera ett pris som ligger så mycket över marknadspriset, säger Helena Johansson, nationalekonom med inriktning på internationell ekonomi. Merkostnad
- Lågproduktiva odlare skulle kunna hitta en del av sin försörjning genom mikrokredit, snarare än ett minimipris. Det är mer långsiktigt, säger hon. Men smakar det så kostar det. Även fast det är svårt att säga hur stor hela kommunens kostnad blir.- Det blir en merkostnad på tolv öre per kaffekopp, som en fingervisning. Det är en skillnad men då vet vi också att kaffet är producerat under bra och rättvisa former, säger Karin Faxén. - Vi är medvetna om att det inte finns någon perfekt lösning men genom att ställa krav på att bönderna får betalt, och att allt går rätt till försöker vi dra vårt strå till stacken, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter