Robot underlättar operationer i länet

Landstingens satsning på operationsrobotar får kritik. Men i Östergötland har investeringen varit lönsam, framför allt för patienterna, enligt vårdchef.

Norrköping2014-01-13 02:00

Allt fler landsting satsar på operationsrobotar. I dag finns 19 stycken bland de olika landstingen, varav en finns på Universitetssjukhuset i Linköping.

Än så länge finns ingen forskning som visar att resultaten blir bättre med robotstyrd operation jämfört med traditionell ”öppen” teknik. Jan-Erik Johansson, läkare och expert för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, anser därför att landstingen borde ha väntat med att skaffa operationsrobotar.

Fler studier

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att de spridits så pass snabbt. Man borde göra fler vetenskapliga studier för att få svar på hur bra roboten är, säger Jan- Erik Johansson, till Ekot i Sveriges Radio.

Östergötland var ett av de landsting som var först med att skaffa en operationsrobot. NT rapporterade om när roboten, som internt kallas för ”Ebbe”, invigdes 2007. Då fanns ytterligare fyra robotar i Sverige. Investeringen kostade 15 miljoner kronor och skulle då först och främst användas för att operera patienter med prostatacancer. Vinsterna har varit stora, framför allt för patienterna, enligt Reidar Källström, verksamhetschef för Urologiska kliniken på US.

– Det är en mer skonsam operation för patienten, kvalitén på ingreppet är högre och biverkningarna mindre, men det är väldigt omstritt att säga det eftersom det inte finns studier som visar det.

Mår bättre

I praktiken ser urologerna dock att patienterna mår bättre efteråt och får kortare vårdtider. De har också en känsla av att de långsiktiga biverkningarna blir mindre, som urinläckage och potensproblem. Orsaken är att en robotoperation ger mindre trauma mot kroppen, själva ingreppet i buken blir mindre, ger mindre blödningar och andra bieffekter.

Sedan ”Ebbe” invigdes har dessutom fler patientgrupper kunnat opereras med roboten.

Vid blåscanceroperationer

– Sedan ett år använder vi den även vid blåscanceroperationer, ett avancerat ingrepp där urinblåsan tas bort. Där ser vi väldigt stora vinster, även ekonomiskt för landstinget, i och med att vi haft mycket mindre infektioner, intensivvård och minskat blodbehov på grund av blödningar, säger Reidar Källström.

I dagsläget samsas tre verksamheter om ”Ebbe”. Tre dagar i veckan jobbar han på urologen där han även kan användas till njurkirurgi, en dag på gynekologen och en dag på kirurgen.

Cirka 160 patienter per år opereras varje år på US för prostatacancer, av dem får tre fjärdedelar ingreppet utfört med robot. Mer komplicerade cancerfall opereras traditionellt med ”öppen” teknik.

– De flesta känner sig mer trygga med roboten, berättar Reidar Källström.

Tekniken har moderniserats sedan 2007 – har östgötska ”Ebbe” blivit för gammal?

– Njae, bildmässigt har bildkvalitén ökat som i alla kameror, det finns lite bättre system för dubbelkommandon så man kan ha en träningsmiljö för att introducera nya kirurgen, men den grundläggande tekniken är densamma. Vi har gjort ett mycket bättre jobb tack vare roboten.

Fotnot: Ebbe är uppkallad efter Eberhard Varenhorst, professor, som betytt mycket för forskningen om prostatacancer.

Operationsroboten i Östergötland

… är en vidareutveckling av titthålstekniken. Fördelen med robot är att instrumenten rör sig åt samma håll som kirurgen styr sin hand. Med vanligt titthålsteknik får kirurgen tänka tvärtom.

… har ett filter som tar bort allt darr och kan lättare komma åt trånga utrymmen, som till exempel prostatan, som täcks av andra organ.

… är utrustad med två kameralinser som tar upp en bild från höger och vänster sida som sedan sammanställs till en tredimensionell bild. Den som opererar, det vill säga styr roboten, får ”känslan av att sitta inne i patienten”.

… går över på batteri om det blir strömavbrott och batteriet håller så pass länge att man kan avsluta operationen.

… ger bättre ergonomi för den enskilde kirurgin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om