Hur högt låter det när du smäller med klubban?
– Det är lite olika, ibland kan det vara skönt få att smälla på. Men jag har inte slagit någon annan med klubban, bara i bordet.
När tredjeklassare på Söderportens skola i Hageby ställer frågor till Maria Sayeler Behnam (S), blivande kommunalråd med ansvar för utbildningsfrågor, är de av lite annan karaktär än när journalister gör det. Det blir frågor om klubban hon svingade i rollen som kommunfullmäktigeordförande och hur tung själva borgmästarekedjan runt halsen är.
För den 30-åriga heltidspolitikern känns det naturligt att besöka sin gamla skola och berätta om sitt jobb. Det var här som politikerdrömmen föddes. Efter att hon på högstadiet fick göra prao hos Lars Stjernkvist (S), dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, förstärktes den känslan.
– Jag blev politisk aktiv då jag blev frustrerad över den bild som målades upp av Hageby – det var en väldig negativ bild. Jag älskar Hageby. Det är här jag är född och uppvuxen, säger hon.
Invandring/integration är en fråga som engagerar väljarna i Norrköping – det visade den lokala Novusundersökning som NT presenterade i slutet av oktober. Med sin bakgrund som andra generationens invandrare från Hageby är Maria Sayeler Behnam inte nöjd med hur hennes barndomsområde utvecklats.
En bild hon delar med andra. Det visar den analys som Maria Sayler Behnam tillsammans med andra socialdemokrater tagit fram i dokumentet "Sverige 2030", partiets nya riktning.
– Bakgrunden är att många uppfattar att samhällsutvecklingen går åt fel håll. Det är viktigt att vi stannar upp och frågar oss varför det ser ut som det gör och vad vi behöver göra för att förändra. Ska vi kortfattat sammanfatta analysen har alltför många människor inte fått ta del av det svenska språket, vilket har lett till avsaknad av samhällsgemenskap och framväxten av parallellsamhällen.
Kritiker hävdar att det är Socialdemokraterna som bidragit till den här utvecklingen då ni suttit på makten?
– Jag tror att vi i partiet har all anledning att vara självkritiska, vi har inte lyckats som vi hade kunnat göra. Jag tycker att vi i Norrköping har försökt, vi har aktivt prioriterat skolan, men på nationellt plan har vi varit låsta då borgerlig majoritet i riksdagen gjort att många viktiga S-förslag röstats ned, inte minst på skolans område.
Har ni varit rädda för att prata om problemen kring invandringen?
– Jag skulle vilja säga att sedan Sverigedemokraternas inträde i den offentliga debatten har vi kanske varit för upptagna med att distansera oss från de nationalistiska och rasistiska åsikterna de framfört. Vi borde i stället gjort en egen analys och lyft problemen.
Men Maria Sayeler Behnam är övertygad om att det går att vända utvecklingen.
– Det är det budskapet jag vill framföra; politiken spelar roll – det går att bryta trender och det går att förändra. Det finns det många exempel på. Titta på Klingsborgsskolan som gjort ett jättelyft I skolresultaten efter en medveten satsning. Skolan är den viktigaste faktorn för att alla ska ha samma förutsättningar.
När det nu skett ett maktskifte ser hon större möjligheter till att få igenom förslag i ambitionen om att få till en mer likvärdig skola i Norrköping. I det politiska program som det nygamla styret Kvartetten (Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna) tagit fram finns det flera punkter som rör skolan.
Och i budgetförslaget, som klubbades igenom i kommunfullmäktige den 16 december, satsas tio miljoner på en ökad likvärdig skola, samt tre miljoner för språktester i förskolor/familjedaghem.
– Språkfärdighet är helt avgörande för att vi ska kunna vända samhällsutvecklingen. När jag i min roll som ledamot i utbildningsnämnden besöker skolor ser jag många barn i utsatta områden i högre utsträckning möta obehörig personal som har stora brister i det svenska språket. Det gör mig jävligt förbannad.
– Barnen här ute behöver träffa personal som har svenska som modersmål. Skolan ska vara en kompensation för barn som växer upp i hem där föräldrarna inte pratar svenska. Som det är nu cementerar skolan de dåliga språkkunskaperna i stället för tvärtom.
Men har man inte ett eget ansvar i att lära sig språket och se till att skaffa bästa möjliga förutsättningar för sina barn?
– Man har definitivt ett eget ansvar som vuxen om man flyttat till Sverige. Men vi har också ett system som inte fångar upp de här problemen. I resurssvaga hem – där det största problemet är att försörja sig, söka jobb och sätta mat på bordet för barnen – kommer ett aktivt skolval långt ner på listan. Resursstarka hem vet från början var man ska söka information om skolorna.
– Språket är helt avgörande för att få ett jobb. När barnen inte får lära sig språket i skolan bidrar det till att bygga en etnisk underklass koncentrerad till våra utsatta områden. Det här är inte okej. Ursäkta att jag svär igen, men jag blir så jävla irriterad över att vi bara accepterar att människor med invandrarbakgrund i våra utsatta områden har sämre villkor än majoritetssamhället.
Vilket Hageby vill du se år 2030?
– Jag vill se ett Hageby där den äldre tanten ska kunna gå till Mirum på kvällen utan att känna obehag. Jag vill se föräldrar släppa ut sina barn för att leka på gården utan att de riskerar dras in i något. Visserligen är Hageby tillbaka på polisens lista över utsatta områden, men det blev bortplockat en period och det visar att det går att vända utvecklingen, säger Maria Sayeler Behnam.