Slottshagens reningsverk måste höja kapaciteten på rening av vatten när befolkningen ökar i städerna.
Det var 1958 som Slottshagens reningsverk i Norrköping togs i bruk. Reningsverket behandlar det kommunala avloppsvattnet från stora delar av Norrköpings kommun och Söderköpings kommun. I takt med att städerna växt rent befolkningsmässigt har behovet av vattenrening växt och nu är reningsverket "tekniskt sett fullbelastat".
– Vi börjar närma oss taket. Städerna kommer fortsätta att växa, därmed behöver vi höja kapaciteten, säger Tora Strandberg, utredningsingenjör Projekt och utredning på det kommunala vatten- och avfallsbolaget Nodra AB.
Kapaciteten måste alltså höjas. Men det innebär inte att reningsverket kommer att växa till ytan.
– Vi behöver inte mer yta, det finns andra sätt att utöka verksamheten på, säger Tora Strandberg.
Kan du ge något exempel?
– Vi vill höja kapaciteten vid själva kvävereduktionen, som är vår största flaskhals. Om vi kan fördubbla reningen där kan vi nå dubbelt så stor volym.
Hur utbyggnaden kommer att ske är i dagsläget inte klart i detalj, men Nodra har som mål att kunna rena dubbelt så mycket vatten vid år 2040.
– En annan förbättring vi tittar på är när det kommer extrema mängder nederbörd på en gång, exempelvis vid snösmältning. Tyvärr kan man inte dimensionera reningen efter extrema situationer. Men vi vill utveckla en delrening av de stora flöden som ibland dyker upp. Vi vill höja beredskapen för extrema mängder på en kort tid.
Samhällsplaneringsnämnden har poängterat att det är viktigt att de stora stadsutvecklingsprojekten – som Inre hamnen, Ostlänken och Händelöleden – inte kommer i konflikt med reningsverkets utökning. När industrier och hamnverksamheten ska ersättas med nya bostäder i Inre hamnens två etapper är det viktigt att ta hänsyn till eventuell lukt från reningsverket.
Etapp två av Inre hamnen är närmast Norra Promenaden och ligger således rätt så nära reningsverket.
Utsläpp av illaluktande ämnen kan ske från ledningsnätet, slamlagringen och avloppsreningsverket. De luktande gaser som bildas vid biologisk nedbrytning är i första hand svavelväte och luktande organiska svavelföreningar. Även ammoniak kan orsaka lukt.
– Det är ju inte så att det kommer att lukta mer illa bara för att vi höjer kapaciteten, utan det handlar främst om att bostäderna kommer närmare reningsverket. På så vis måste vi fokusera mer på den frågan, säger Tora Strandberg.
Bland åtgärderna som vidtagits – eller kommer att påbörjas – finns att flytta slammottagning från enskilda brunnar till ett antal pumpstationer runt om i stadens ytterkanter eller på landsbygden.
Övriga lösningar är att ersätta slamutlastningen av en täckt, tillsluten hall med luftsluss där slammet lastas från en cistern till täckt lastbil. Genom att ta bort biofiltret och ersätta den med en ny anläggning så kan man få en samlad luktrening av exempelvis inlopp, grovrens, sandfång och slamlastning.
Utöver luktproblemen är reningsverkets geografiska utbredning samt utsläppspunkten i Motala Ström två punkter att ta hänsyn till.
I samband med att Nodra ska söka förnyat tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt verksamhet har det under hösten genomförts ett samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare samt andra intressenter i området.
– Det har inte kommit in några negativa synpunkter. Man tycker det är bra att vi ökar kapaciteten och tar höjd för stadens utveckling. Vi jobbar dessutom med att förbättra hela reningsprocessen, säger Tora Strandberg.