– Man satt i en sits där många sjuksköterskepass var obemannade och någon behövde vara tillgänglig för att lösa de situationer som kunde uppstå. Därför valde man att lyfta ansvaret från ledningssjuksköterskorna till vårdenhetscheferna, säger Zilla Jonsson.
Sedan det kom fram att mycket höga beredskapsersättningar betalats ut till två vårdenhetschefer som hade telefonjour under sommaren har stämningen på akutmottagningen vid Vrinnevisjukhuset varit dålig.
– Jag har fått synpunkter på hur vi hanterat det här och jag förstår att folk reagerar, säger Zilla Jonsson.
Framför allt har personalen reagerat på att cheferna fick så extremt höga ersättningar trots att det var folk på golvet som löste bemanningen genom att vara lojala med arbetsgivaren och ta extrapass. Men de som gjorde jobbet fick ingen sommarersättning, eftersom ledningen beslutat att dra in sommarersättningen. Anledningen till det var att Region Östergötland vid förra årsskiftet införde ett bonussystem för sjuksköterskor som arbetar obekväm arbetstid och att " alla pengar gick dit", enligt det ledningen sagt.
De två vårdenhetschefer som fick ut de höga beredskapsersättningarna är inte längre kvar på akuten i Norrköping. Den ene har fått en ny anställning i regionen och den andre har sagt upp sig.
– Men det bottnar inte i det här, säger Zilla Jonsson.
Hon berättar att HR-avdelningen utrett om hanteringen kring de höga ersättningarna till cheferna gått rätt till.
– Vi har tittat på om rätt chefer fattat besluten och attesterat, och vi har tittat på om avtalen tillämpats på rätt sätt. Och allt har gått rätt till, säger hon.
Samtidigt berättar hon att det finns två nivåer för beredskapsersättning. På den första nivån får man, enligt kollektivavtalet, 14 procent av sin timlön de första 150 timmarna som man arbetar. På den andra nivån får man 27,7 procent av sin timlön när man arbetat mer än 150 timmar .
– I det här fallet gav man 27,7 procent av timlönen från början. Man valde den högre ersättningen från början, säger hon.
Totalt innebar det att vårdenhetscheferna fick cirka 100000 kronor för att ha telefonjour under de tre sommarmånaderna.
– De fick beredskapsersättning för hela sommaren, utom när de hade semester. Jag har kontrollerat att ingen ersättning gick ut under deras semester.
Men hur mycket arbetade då cheferna för att få ut den höga summan?
– Vad jag kan se i tjänstgöringsrapporterna har de inte brutit beredskapen för att gå in och jobba i någon större omfattning. Men det behöver inte betyda att de inte jobbade, det kan också vara så att de valde att inte ta med det i tjänstgöringsrapporten.
Vad är poängen med att betala dem så hög ersättning?
– Det är lätt att vara efterklok. Men man fattar beslut utifrån de fakta man har just då och vad man tror kommer att hända, säger Zilla Jonsson.
– En lärdom som vi drar är att man ska vara medveten om vilka signalsystem man sätter igång när man fattar beslut av det här slaget. Som skattebetalande medborgare tänker jag också att det är vår skyldighet att hantera skattemedel på ett klokt sätt.
Läs mer: Ilska på akuten- chefer fick 100 000 kronor extra. Vårdpersonalen inget.