Malin Larsson, psykolog på centrala elevhälsan, tipsar om hur du kan stötta hemmasittande ungdomar.
Sedan i början av mars sker all undervisning för gymnasieelever på distans med anledning av coronapandemin och elevhälsan har fått ställa om sin verksamhet. Nu arbetar de mer uppsökande än tidigare och möten sker över nätet eller under promenader.
Som en följd av pandemin görs en kommunenkät bland gymnasieeleverna för att ta reda på hur den nya situationen påverkar dem.
Men redan nu finns farhågor för att fler unga mår dåligt och kommer att må dåligt på sikt.
– Det är först efter sommaren eller i höst som vi troligen kommer att kunna se effekterna på psykiskt mående, då konsekvenserna av samhällskrisen blir tydligare, säger Malin Larsson.
Hon berättar att de flesta unga hon pratat med beskriver att de saknar skolan.
– Och vi vuxna saknar våra elever.
Hon förklarar att skolan fungerar som en skyddsfaktor för ungdomars hälsa genom att bland annat skapa fasta ramar i vardagen och trygga vuxenrelationer.
– Vi vet att människor mår bra av rutiner, även unga. Så bara det faktum att allt förändrats från en dag till en annan får med största sannolikhet konsekvenser för måendet.
Distansundervisning och fysisk distansering riskerar också att leda till ökad passivitet, tristess, orkeslöshet och irritation. Att upprätthålla goda relationer är därför viktigare än någonsin och Malin Larsson påminner om att unga är vana att umgås socialt på nätet, vilket kan vara en fördel just nu. De har inte den startsträcka som många äldre har, utan har redan "alla verktyg igång."
– WHO (världshälsoorganisationen World Health Organization) menar att begreppet social distansering är lite missvisande. Det handlar om fysisk distansering, den emotionella närheten kan vi fortfarande ha kvar i våra relationer.
Redan innan pandemin visade en rapport från Folkhälsomyndigheten att ungas oro inför framtiden bidrar till ett försämrat mående hos unga. Denna ovisshet har nu blivit än mer påtaglig och ackompanjeras av en oro i samhället generellt.
Hur kan du som vuxen stötta?
– Hjälp din ungdom att hitta fungerande strukturer, säger Malin Larsson och utvecklar vad hon menar.
Det är viktigt att skapa nya rutiner kring mat, sömn och fysisk aktivitet. Det är också centralt att skapa goda studiemöjligheter i hemmet och stötta dem i riskfria aktiviteter som promenader eller träffar med vänner utomhus.
Gymnasieelever som sitter hemma och pluggar kan behöva stöd för att få in nya rutiner och skapa en god studiemiljö.
Att bryta ensamheten och förmedla hopp är också en väsentlig del, menar hon. Att aktivt lyssna på vad som oroar dem och säga att du är inte ensam utan vi hjälps åt i detta.
– Du behöver inte presentera en massa konkreta lösningar, utan bara visa att du finns där.
Vad kan du som ung göra själv för att må bättre?
– Skapa nya rutiner och försöka fokusera på det du faktiskt kan påverka och vad som är viktigt på riktigt för dig i denna situation.
Malin Larsson poängterar att det är en svår situation nu och helt normalt att känna stress och oro. Oron fyller till viss del en viktig funktion kring att göra oss mer uppmärksamma och måna om oss själva och vår omgivning.
– Men om du känner du att du inte reder ut din situation eller mående själv. Vänd dig till en vuxen och be om hjälp. Du kan även alltid vända dig till någon inom elevhälsan på din skola.
Du kan också söka en vårdkontakt via vårdcentral, Ungdomshälsan eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Du når dem via 1177 eller Region Östergötlands växel 010-103 00 00.