Sophia Jarl (M)
– Politiken i Norrköping har aldrig varit lyhörd för vad som händer på golvet, utan skurit ned på skolan år efter år samtidigt som utbildningskontoret har växt, säger Sophia Jarl (M), oppositionsråd.
Hon tycker att det vore önskvärt att banta ned utbildningskontoret för att få loss pengar till verksamheten ute i skolorna.
– Efter coronakrisen kommer vi att hamna i en lågkonjunktur, så det gäller att dra ned på rätt saker, menar hon.
Sophia Jarl, som själv har arbetat som lärare, överraskas inte av att läget på kommunens grundskolor är ansträngt.
– Något som däremot förvånar mig är att högsta chefen (utbildningsdirektör Sofie Lindén, reds anm.) säger att den bilden inte har nått henne. I så fall har vi problem, säger Sophia Jarl och utvecklar:
– Om informationen inte kommer hela vägen fram tvingas kommunens politiker att fatta beslut utifrån fel premisser.
Darko Mamkovic (SD), oppositionsråd, tycker att det är problematiskt att pedagoger tvingas ägna sig åt arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra och vill att skolorna bland annat anställer professionella mentorer, som kan avlasta lärarna genom att stötta elever som kommer från en tuffare social miljö.
– Lärare ska utbilda våra barn, inte agera extraföräldrar.
Finns det ekonomiskt utrymme att anställa fler personal?
– Vi är i ett ekonomiskt jobbigt läge helt klart, men det finns möjlighet att omfördela pengarna inom utbildningsnämndens ramar.
Darko Mamkovic (SD)
SD vill exempelvis dra ned på modersmålsundervisningen och se över strukturersättningen, det vill säga den socioekonomiska resursfördelning och innebär att kommunen fördelar pengar till skolorna utifrån deras elevsammansättning, till exempel vilken utbildningsnivå som elevernas föräldrar har.
Vänsterpartiets oppositionsråd Nicklas Lundström menar att det vi ser nu är konsekvensen av de neddragningar på välfärden som pågått under en längre tid.
– Nu krävs statliga skolsatsningar för att komma tillrätta med problemen, det här rår inte kommunen på, säger han.
Däremot finns det saker som kommunen bör göra, menar han. Som att se över dokumentationskraven, ha en öppnare dialog och ge personer som redan jobbar inom skolan möjlighet att vidareutbilda sig för att bli behöriga.
Nicklas Lundström (V)
Nicklas Lundström är också bekymrad över skolsegregationen och ser helst att politiker skapar en "medveten integration" och bestämmer i vilken skola eleverna ska gå.
– Det låter kanske läskigt i dessa tider av valfrihet, men vi måste agera.
Samtidigt poängterar han att partierna är eniga om att, trots tuffa tider, inte skära ned ytterligare på skolbudgeten, något även Mia Sköld (MP), oppositionsråd, framhåller.
– Sedan är det klart att vi alla önskar oss en annan ekonomisk verklighet som skulle ge ett större handlingsutrymme, säger hon.
I likhet med övriga partier vill hon se över lärarnas arbetsuppgifter för att, när ekonomin tillåter, anställa kringpersonal som kan avlasta.
– Får vi en renodlad lärarroll kommer yrket att bli betydligt mer attraktivt och locka fler.
Mia Sköld (MP)
Hon tar också upp föräldrarnas roll och hur deras inställning och agerande kan påverka arbetssituationen för den pedagogiska personalen. Om föräldrar inte har respekt för lärarna och ger uttryck för det inför barnen sprids en orättvis bild av skolan som ingen tjänar på, menar hon.
– Det måste faktiskt finnas en respekt för professionen.