Framtiden för Norrköpings klassiska gårdar

Kommunens gårdar runt om Norrköping går olika öden till mötes. Marken behålls men byggnaderna säljs eller hyrs ut. Holmen har köpt en av dem.

Skärlunda gård ligger på en liten kulle. Sedan den har blivit omsedd till ytan vill kommunen hyra ut den på nytt.

Skärlunda gård ligger på en liten kulle. Sedan den har blivit omsedd till ytan vill kommunen hyra ut den på nytt.

Foto: Gunnar Hagberg

Norrköping2023-02-14 05:00

Uppe på kullen tronar den, Skärlunda gård. Stolt men samtidigt lite bortglömd och tillspillogiven sedan den senaste hyresgästen har försvunnit. Norrköpings kommun köpte gården 2014 men hoppas nu på en ny framtid för den gula träbyggnaden med utsikt över fälten bort mot Eksund.

Skärlunda gård ligger på en liten kulle. Sedan den har blivit omsedd till ytan vill kommunen hyra ut den på nytt.
Skärlunda gård ligger på en liten kulle. Sedan den har blivit omsedd till ytan vill kommunen hyra ut den på nytt.

– Den förre hyresgästen drev ett HVB-hem och det är den typen av verksamhet vi tänker oss även i fortsättningen. Eller kanske ett kontor. Det ska i alla fall inte bli någon privatbostad, säger Henrik Haugness, chef för exploateringsenheten på Norrköpings kommun.

Hans Werthén, kommunens markförvaltare, konstaterar samtidigt att huvudbyggnaden håller relativt god standard, trots att den alltså stått tom under några år.

Henrik Haugness (till vänster), chef för exploateringsenheten på Norrköpings kommun, och Hans Werthén, kommunens markförvaltare, på besök vid Skärlunda gård
Henrik Haugness (till vänster), chef för exploateringsenheten på Norrköpings kommun, och Hans Werthén, kommunens markförvaltare, på besök vid Skärlunda gård

– Vi har bland annat gjort i ordning badrummen och bättrat på med ommålning både invändigt och på fasaden. Det har varit nödvändigt. Tomma hus förfaller snabbt om de inte får lite omvårdnad, säger han.

Kommunen arrenderar ut det tillhörande stallet intill liksom jordbruksmarken. På samma sätt som man gör med flera av sina gårdar på, i första hand, Händelö och Malmölandet. Det är marken som är värdefull för kommunen. Behovet av mark som går att exploatera, både för bostäder och kommersiella satsningar, är stort när kommunen växer.

– Det var därför vi förvärvade Skärlunda gård 2014. Det var marken i första hand vi ville åt. Inte byggnaden. Ett uteslutande strategiskt köp. Nu har vi lättare att själva styra utvecklingen i området eller använda marken som bytesmark. Svårare att göra om vi inte själva äger marken, konstaterar Henrik Haugness.

För knappt ett år sedan köpte Holmen Trävaror Krusenhofs gård och planerar för kontorslokaler.
För knappt ett år sedan köpte Holmen Trävaror Krusenhofs gård och planerar för kontorslokaler.

– För byggnaderna är det inte säkert att kommunen är den bästa ägaren på lång sikt. Hus som kommunen inte behöver, eller som inte ligger i vägen för tänkt utveckling, är det bättre att vi säljer till någon som är bättre på att förvalta. Det viktiga är att egendomarna inte står och förfaller. Det är kapitalförstöring av något som egentligen är skattebetalarnas egendom.

Krusenhofs gård på Malmölandet är ett exempel på en försäljning från kommunens sida.

"Det gäller att kunna se bortom flagnande färg på fasaden", säger Marit Bohlin, hållbarhetschef på Holmen Trävaror.
"Det gäller att kunna se bortom flagnande färg på fasaden", säger Marit Bohlin, hållbarhetschef på Holmen Trävaror.

Förra våren förvärvade Holmen Trävaror den pampiga gården från 1914, vars huvudbyggnad ritades av den uppburne arkitekten Ivar Tengbom. Köpeskillingen för de 17 rummen fördelade på 900 kvadratmeter landade på 8,8 miljoner kronor. I köpet ingick flera byggnader. För Holmen är läget idealiskt, i nära anslutning till sågverket.

– Ingenting är ännu bestämt i frågan, men vi planerar att utnyttja byggnaden till kontor för egen räkning på sikt. Den behövs verkligen. Vi är trångbodda i de nuvarande kontorslokalerna vid sågverket, säger Marit Bohlin, hållbarhetschef på Holmen Trävaror.

Hon säger att gården, trots att den har stått tom under några år, är i gott skick.

Händelö gård har stått tom i flera år och det börjar också synas på både byggnader och trädgård.
Händelö gård har stått tom i flera år och det börjar också synas på både byggnader och trädgård.

– Det är en vanlig missuppfattning. Att den skulle vara nedgången. Det är precis tvärtom. Det är en otrolig kvalitet med höga kulturhistoriska värden. Det gäller att kunna se bortom flagnande färg på fasaden. Vi varken behöver eller får göra särskilt mycket i fråga om renovering. Det som måste åtgärdas är delar av vatten, avlopp, el och ventilation och det håller vi på med just nu. Vi har dessutom bytt ut uppvärmningen. Den gamla oljepannan togs bort och istället satsar vi på restvärme från sågverket. Som intern fjärrvärme, säger Marit Bohlin.

Inom tre–fyra månader tror Marit Bohlin att Holmens planer för Krusenhofs gård har klarnat ytterligare.

Skärlunda gård är i fint skick interiört.
Skärlunda gård är i fint skick interiört.

Kommunen hade i sin tur köpt egendomen av familjen Printzsköld, inklusive 500 hektar mark, för närmare 100 miljoner 2007. Marken har redan till stor del exploaterats och kan dessutom komma att bli betydelsefull när Ostlänken dras fram.

Inte långt från Krusenhof ligger Händelö gård, det gamle herresätet är den mesta kända av kommunens gårdsegendomar. Den står nu tom, är i dåligt skick och ligger i ett geografiskt utsatt läge när grannen Norrköpings Hamn växer till ytan. Henrik Haugness konstaterar också att den är svår att hyra ut som situationen är nu och att det inte är bestämt vad nästa steg blir från kommunens sida. Kommunen arrenderade ut marken för jordbruk fram till 1986. Sedan det behandlingshem för drogmissbrukare som kom sedan avvecklades 1999, har Händelö gård stått tom.

Skärlunda gård går en ny framtid till mötes. Hans Werthén och Henrik Haugness på verandatrappan.
Skärlunda gård går en ny framtid till mötes. Hans Werthén och Henrik Haugness på verandatrappan.

Något som nu börjar sätta sina spår, både på byggnader och mark.

Övriga gårdar som tillhör kommunen och som hyrs ut, i vissa fall med tillhörande jordbruksmark, är Navestad gård, Västerbyholm, Lunds gård, Dömestad gård, Lindö gård och Borgs säteri.

Rudolf Abelin

Genomgående för de stora gårdarna i Norrköping i utkant är, förutom byggnaderna, de storslagna trädgårdarna. Parkliknande anläggningar med framstående trädgårdsarkitektur. Rudolf Abelin (1894–1961) var en nestor inom svenska trädgårdsanläggningar och anlade bland annat Norrvikens trädgårdar utanför Båstad där han också satsade på fruktodlingar. Men han inledde sin bana vid Norrviken i det inre av Bråviken där han hade en trädgårdsskola för kvinnor. Han ligger även bakom trädgården på Krusenhof.

Karta: Skärlunda gård
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!