Sophia Jarl (M), Norrköpings högst valda politiker, har inte ens ett eget rum nu när Rådhuset renoveras.
Två veckor har gått sedan det att Borgerlig Samverkan (M, KD, L) presenterat sitt politiska program. Tiden efter det har mest handlat om frågor som rör förändringar i kommunledningen, kulturbesparingar och säkerhetskontroller. Nu kan det vara på sin plats att mer i detalj gå in på hur den nya politiska majoriteten vill att Norrköping ska styras.
Omedelbart efter kommunfullmäktige den 17 oktober bytte majoriteten och oppositionen korridorer med varandra. Nyinvalda kommunstyrelseordförande Sophia Jarl (M) tar emot i de tillfälliga lokalerna på Lindövägen då renoveringen av Rådhuset pågår för fullt.
Ni utlovade flera förändringar inom 100 dagar – kommer ni att klara det?
– Jag är inte orolig, men jag önskar verkligen att folk har tålamod. För bra saker tar lite tid. Vi gör en total U-sväng till hur Norrköping har styrts tidigare. Tre förändringar är redan på gång. Det första var att avsluta vindkraftsplanerna i förtid, vi har också börjat jobba med vägföreningarna och kring hur vi får in en tydligare politisk styrning baserat på folkets vilja.
Vad händer närmast?
– Vi jobbar intensivt med vägföreningarna och det kommer att ske i etapper. Min ambition är att när vi har en ny nämnd på plats den 1 januari blir det första beslutet att ta ett omtag om tillsynen av grönområden och lekparker. Ambitionen är att kommunen ska ta tillbaka skötseln. Vi måste lösa ansvarsfrågan, exempelvis om ett barn som leker blir skadad. Nästa steg är att se över själva infrastrukturen, det är en lång juridisk process. Här kommer vi ha en dialog med vägföreningarna.
Patrik Palm, Eva-Britt Sjöberg, Sophia Jarl, Reidar Svedahl, Tomas Tekmen - där har ni fem av de sex kommunalråden.
På kommunstyrelsens möte den 24 oktober la ni fram att det politiska programmet ska ingå i styrmodellen – varför är det så viktigt att politikerna får mer kontroll?
– Jag vill ha en organisation där vi samarbetar, tidigare har tjänstemännen haft sitt spår och politiken har haft sitt. Det är det politiska programmet kommunens organisation ska ägna sig först och mest åt. Det handlar om att peka ut en riktning. En anledning är att vi inom politiken vill bli utvärderade av medborgarna. De ska kunna läsa vårt program nu och utvärdera oss om fyra år.
Men är det inte tjänstemännen som har bäst koll på vissa frågor? Kan politikerna verkligen sätta sig in i alla detaljer?
– Vi kommunalråd måste sätta oss in i detaljer, vi förvaltar människors skattepengar. Om de förtroendevalda är med tidigt i processen vet de vad som händer och kan svara på frågor. Tjänstemännen jobbar på uppdrag av politikerna och politikerna jobbar på uppdrag av medborgarna.
"Inflationen och räntorna gör att kommunen går in i nästa år med ett underskott på flera hundra miljoner som vi måste hitta resurser till", säger Sophia Jarl.
För att klara av ekonomin kommer det krävas effektiviseringar och prioriteringar. Vilka områden kommer att få känna på dessa besparingar?
– Jag brukar dela in det i det som är lagstadgat, som skola, vård och omsorg, det som förväntas av oss och det som är övrigt. Givetvis är det kategorin övrigt som vi måste titta på först, men kanske även i det som förväntas. Vi behöver se över alla kostnaderna, men kommunstyrelsen ska alltid gå före när det gäller effektiviseringar.
– Inflationen och räntorna gör att kommunen går in i nästa år med ett underskott på flera hundra miljoner som vi måste hitta resurser till. Men jag är glad över att vi har fått en borgerlig regering. Regeringsförklaringen visar på nationell nivå de punkter som vi har prioriterat i vårt lokala politiska program, vilket innebär att det kommer att komma en del statsbidrag.
Kommer ni kunna fortsätta investera i samma takt som tidigare?
– Vi har gått från en investeringsnivå på 400 miljoner till 2 miljarder. Det är bra att investera, det ger jobb. Samtidigt kan det vara bra för medborgarna att få insikt i att investeringar på skolor och äldreboenden innebär inte bara kostnader för stunden, det medför också kostnader som läggs på driften. Och allt vi har att ta av då, är personalkostnader. Vi får akta oss för att investera så att pengarna sedan inte räcker till personal. Det handlar om att hitta en balans, att inte tänka ett år i taget utan kanske tio år framåt.
"Varför skulle vi lägga ner flygplatsen nu när vi äntligen börjar se en tydlig utvecklingspotential?", undrar Jarl.
”Skattekronan ska alltid satsas där den gör mest nytta och användas så kostnadseffektivt som möjligt” står det i ert politiska program. Hur rimmar det med kommunens bidrag till flygplatsen?
– På det hela anser jag att de nästan 30 miljonerna per år som utgör verksamhetsbidraget är väl investerade pengar. Dels är flygplatsen en nödvändig infrastruktur. Vi har sånt flyg som behövs, exempelvis räddningsflyg och organdonationer. Dels ser vi nu väldigt tydligt att det finns utvecklingspotential i flygplatsen. Skulle vi lägga ner flygplatsen nu, då blir den verkligen nedlagd. Det kommer ju aldrig ske att man bygger en ny flygplats.
Under hösten har vi sett att konkurserna i Norrköping ökar rejält – vilka möjligheter har kommunen att stötta företagarna?
– Min filosofi har varit att vi ska bygga en kommun ihop. Kommunen måste samarbeta mer med lokala företag som levererar tjänster och produkter till kommunen. Det ger lokala företag en stabil inkomstkälla att ha kommunen som kund. Det kan vara ett sätt att hjälpa till i en lågkonjunktur där andra orderingångar går ned.
Kommunen ska inte konkurrera med företagen – är allt till salu?
– Jag tycker inte man ska vara rädd för att pröva saker på marknaden. Men vissa saker är det viktigt att kommunen äger. Infrastruktur, som hamnen och flygplatsen, är inte till salu. Kulturen har, som jag har upplevt det, varit att kommunen är bäst på allt. Jag tror inte på det, vi måste vara lite modiga och pröva. Jag tror det finns jättemånga entreprenörer som skulle kunna göra det vi gör bättre, mer kostnadseffektivt och med bra kvalitet.
Norrköpings hamn är inte till salu. Infrastruktur som hamnen och flygplatsen ska stanna kvar i kommunens ägo. "Men jag tycker inte man ska vara rädd för att pröva saker på marknaden", säger Jarl.
Ni förklarar i ert program att kommunen inte ska överklaga domstolsbeslut som missgynnar företag? Ger inte det här signaler om att ni gynnar oseriösa företag?
– Jag tycker vi har varit väldigt tydliga. Oseriösa företag ska inte gynnas. Företag som gör rätt är de företag vi vänder oss till. Vi ser på samma sätt på företag som bryter mot lagen, som på allt annat som är olagligt. Det ska vi inte ha i Norrköping. Kommunen har alltid ett val om man ska överklaga eller inte. Huvudprincipen är att det ska beslutas av en politiker. Vi ska ha ett formellt beslut, av ordförande eller nämnden, om kommunen väljer att överklaga.
Ni vill se över den trafikstrategi som Kvartetten nyligen beslutat om. Innebär det här att KD och L har ändrat sig?
– Hela vårt program är en politisk förhandling. Trafikstrategin är en fråga som står väldigt högt upp på vår lista i Moderaterna och nu finns en revidering med i programmet. Det är ett givande och tagande.
Räkna inte med några nya satsningar i likhet med Östra Promenaden under det nya styret. "Bilen ska inte ha lägsta prioritet", säger Norrköpings nya ordförande i kommunstyrelsen.
Ska gång- och cykelbanor nu ersättas av biltrafik?
– Jag vågar inte säga något så konkret, men klart är att bilen inte ska vara lägst prioriterad. Det är 2022, människor måste kunna ha en bil, vi kan inte tvinga dem att ta bussen eller cykla. Östra Promenaden hade varit utmärkt om vi hade haft Johannisborgsförbindelsen på plats, nu blev det fel ordning. Skarphagsleden och Linköpingsvägen är exempel på vägar som enligt strategin ska smalnas av för bilar – det är kanske inte så vi vill ha det i framtiden. Repslagaregatan, som Sommargata, har ju också skapat problem för företagen och för privatbilister.
En ny parkeringsnorm ska ”spegla invånarnas behov”. Var kan det byggas nya parkeringsplatser, det är redan trångt?
– Det har förtätats för mycket i innersta kärnan, så det blir svårt att hitta platser enbart för parkering. Vi måste se över innerstan när vi bygger nytt – var ska folk ställa sina bilar?
Boende i Rambodal och Björkalund vill ha fler parkeringsplatser – kommer de att få det?
– Det finns inga enkla svar. Mycket är bebyggt, även i Rambodal, och liten hänsyn har tidigare tagits till bilen. Men vi måste titta på ytor som kan bli parkeringar, vad finns det för möjligheter att parkera på gatorna? Att bygga under mark kan vara ett alternativ, men det är dyrt.
– Det är lätt att sätta en trafikstrategi som säger "använd kollektivtrafiken", när Östgötatrafiken knappt har en buss i Björkalund, men där har det blivit bättre nu.
Boende i Björkalund saknar parkeringsplatser. "Det är lätt att sätta en trafikstrategi som säger 'använd kollektivtrafiken', när Östgötatrafiken knappt har en buss i Björkalund", konstaterar Sophia Jarl.
När är de utlovade trygghetssatsningarna kameraövervakning, fler ordningsvakter och narkotikahundar på plats?
– Vi ska ha ett första möte med Norrköpings brottsförebyggande råd i december. Då medverkar olika delar av kommunens verksamhet och polisen. Då är det tänkt att vi ska prata om de här frågorna. Min ambition är att vi har beslut i kommunstyrelsen under februari.
Enligt programmet ska samarbetet med friskolor fördjupas – vad innebär det för de kommunala skolorna?
– Jag kan inte säga att de kommunala skolorna inte kommer att påverkas. Om fler och fler väljer friskolor för att de tycker de är bra, ja då kommer vi bli tvungna att minska platserna på de kommunala skolorna. Vi får anpassa vår organisation till det fria skolvalet. Kommunala gymnasieskolor gör miljonunderskott för att man inte har anpassat sig till att allt fler väljer friskolor.
– Kommunen ska ha ett brett gymnasieutbud, men vi kan inte ha kvar platser som ingen går på. Jag vill ha en dialog om att friskolorna ska få komma in under utbildningskontoret och få ta del av samma service som de kommunala skolorna. Vem invånarna väljer som huvudman ska inte spela någon roll. För mig är det sekundärt vem det är som driver skolorna.
Den 19 december, när tilläggsbudgeten läggs fram, får vi se vem som är vinnare och förlorare i den nya politiken.