Då och nu
Vardagen har sin stillsamma gång på den gamla svartvita bilden på uppslaget. Motivet kommer från korsningen Albrektsvägen–Gamla Övägen och man fascineras framförallt av de ordningssamt parkerade cyklarna utmed gatan. Bilden, däremot, är ovanlig i det här sammanhanget. Då och nu-serien bygger på bilder ur NT:s eget arkiv. Det här är ett gammalt vykort.
– Förmodligen taget i slutet av 1940-talet. Och faktiskt inte utan NT-koppling. Fotograf var Gustav Larsson och hans brorson, Björn Larsson, jobbade senare under många år som fotograf på NT. Gustav Larsson tog dock mest vykortsbilder och var väldigt produktiv under sin karriär. Ofta fick han med sin egen bil på bilden. En Hillman Minx.
Vill man prata vykort med Norrköpingsmotiv är Peter Särnstedt ett passande intervjuobjekt. Dels har han en enorm samling egna vykort, kan området hela vägen till nördnivå och gav dessutom 1999 ut den lilla boken "Norrköping i gamla vykort" som tar ett både djupt och brett grepp om Norrköping som populärt vykortsmotiv.
Nu granskar han vårt medhavda vykort och identifierar raskt signaturen "Larsson Foto" i sirlig stil i det högra hörnet. För en oinvigd kan vykortet tyckas gammalt. När Peter Särnstedt daterar vykort räknas de som gamla om de gavs ut från 1800-talets sista år och fram till cirka 1920. Kort publicerade efter första världskriget anses snarare vara moderna. Hur många vykort med Norrköpingsmotiv han har i sina gömmor är han däremot mera osäker på.
– Många, säger han.
– Flera tusen. Fem, sex, sju tusen kanske. Det är inte det viktiga. Det viktiga är motivet. Jag samlar för att jag uppskattar estetiken i vykorten. Många är väldigt vackra. Plus att de berättar en hel del för oss. Eftersom jag har bott i Norrköping i nästan hela mitt liv är de gamla Norrköpingsmiljöerna särskilt intressanta. Ett sätt att uppleva sin barndom.
Norrköping har alltid varit ett populärt motiv. Ända sedan Sverige, i slutet av 1800-talet, började producera egna vykort med både bildsida och adressida. Dels för att staden länge var Sveriges fjärde största och dels för det generösa utbudet av miljöer, scener och byggnader att visa upp. En egen grov och föga vetenskaplig uppskattning vill lyfta fram Karl Johans park som det vanligaste Norrköpingsmotivet på vykort. Följt av Strömmen och hamnen.
– För mig är inte grejen med att samla på vykort att bara ha en mängd vykort liggande. Det är i stället alla de frågeställningar och funderingar som de ger upphov till. Jag lär mig väldigt mycket genom vykortsmotiven. Jag tittar på dem, får en massa frågor malande som jag försöker hitta svaren på, säger Peter Särnstedt.
– Många av de gamla vykorten visar mer än bara än en plats. De berättar någonting. Rena reportagekorten som kan ses som föregångare till dagens tidningsbilder. Det var också ofta därför man skickade vykort. För att visa och berätta något.
Peter Särnstedts vykortssamlande pågår fortfarande, även om tempot möjligen har avtagit med tiden. Av naturliga skäl.
– Nu har jag det mesta. Det är svårt att hitta något nytt. Det är samtidigt utmaningen om man är född samlare.
De första vykorten på den svenska marknaden importerades från Tyskland. Bilderna togs på svensk mark, skickades till Tyskland och kom i retur i form av ett färdigt vykort. Ganska snart började Sverige producera egna vykort och den tidigaste kända användningen av begreppet "vykort" är från i september år 1900.
– Så småningom blev det en bra marknad för svenska fotografer. Att sälja sina bilder till förlagen som sedan gav ut dem som vykort. Gustav Larsson och hans "Larsson Foto" var bara en i mängden av sådana fotografer, konstaterar Peter Särnstedt.
I sin bok "Norrköping i gamla vykort" beskriver Peter Särnstedt hur han vill visa hur staden såg ut vid förra seklets början genom vykortsmotiven ur samlingen och även försöka fånga atmosfären som då rådde. Både händelser och miljöer är representerade. Som "Norrköping under storstrejken" 1909 och "Löjtnant Dahlbäcks flygningar över Norrköping". Eller rena kvartersbilder från exempelvis Slottsgatan och Bråddgatan. Norrköping både har och har haft gott om märkvärdigheter att stolt visa upp och skicka ut i världen med postens gång.
Om Borgmästarrondellen platsar i den kategorien är oklart. Den ersatte de tidigare ljussignalerna. När Gustav Larsson var där med sin kamera behövdes varken signaler eller rondell.