Det blir vanligare att företag i kris och offentliga inrättningar med överskriden budget försöker sänka lönerna. Exempel förutom Region Östergötland i våras och IFK Norrköping vid olika tillfällen är flygbolaget SAS, byggbolag i Boliden, nye spanske kungen Felipe och nu en stor del av den finländska arbetsmarknaden.
Flygbolaget SAS lyckades för ett par år sedan driva igenom sänkta löner och sänkta traktamenten för högbetalda piloter, utebliven lönehöjning i två år och fem år senare pensionering för tjänstemän.
Detta sedan vd Rickard Gustafson gått i spetsen och sänkt sin lön med 20 procent, övriga ledningsgruppen med 15 till 22 procent inför en hotande konkurs. Det bidrog till att en miljardförlust vändes till hundratals miljoner i vinst, enligt senaste halvårsrapporten.
I Finland med allt sämre ekonomi vållade tre ledande näringslivsdirektörer stor uppståndelse när de i början av sommaren erbjöd sig sänka sina löner med fem procent inför avtalsförhandlingarna och hoppades att parterna också skulle visa ”återhållsamhet”. Direktörerna uppmanade samtidigt cheferna i 16 000 medlemsföretag att också sänka sina löner.
Det blev inte populärt hos facken som betackade sig för ett amerikanskt system där ”välgörarna skulle sola sig i sin egen förträfflighet” medan de svaga grupperna klämmas åt. Landets president och nye statsminister hade efter valet i april allmänt manat till återhållsamhet. Finlands ärkebiskop föreslog i stället skattehöjning, andra vänsterdebattörer krävde höjd skattesats för de högsta inkomsterna, högre kapitalskatt och återinförande av förmögenhetsskatt.
Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund, som hamnat i oppositon efter valet i våras, föreslog att de med höga löner stället använder pengar till att köpa mer av finländska varor, en ovanlig protektionism från en liberal politiker.
Finlands ekonomi behöver kraftig förbättring. Landets stora skogsindustri har förlorat på den högre kursen för euron, vilket försvårar gentemot konkurrentländer som Sverige. Dessutom har stora nedskärningar av Nokia liksom hinder för den stora exporten till Ryssland drabbat hårt.
Att ordförandena för arbetsgivarna, för finansbranschen och storföretagen Kone hissar och tidningsförlaget Sanoma sänker sina löner under fyra år har fått motsatt reaktion mot vad de hade väntat sig. stället riktas strålkastarna mot deras mångmiljonlöner.
Liksom tidigare här hemma mot SAS-chefens tio miljoner i årslön som ”bara” blev åtta miljoner. Men utan den minskningen hade knappast facken gått med på sparpaket som drabbade de anställda.