Segregationen i Norrköping påverkar betygen
Elever som bor i invandrartäta områden och går i skolor i Norrköping där många elever har utländsk bakgrund har ofta sämre betyg än de elever som bor i områden och går i skolor där majoriteten av eleverna har svensk bakgrund.
Undersökningen visar att vikten av ett bra boende kan ha större inverkan på hur man klarar andra delar av livet, som utbildning och arbete, än man tidigare trott. Forskning om konsekvenserna av segregation tyder på att boendesegregation kan påverka människors förutsättningar att klara sig bra i livet. I rapporten ?Barn, boendesegregation och skolresultat? framgår det att barn som är födda utomlands är bosatta i ekonomiskt utsatta områden i större utsträckning än svenskfödda barn.
Studien omfattar barn i åldrarna 0-17 år, i Sverige finns närmare två miljoner barn i den ålderskategorin. Konsekvenserna av boendesegregationen har undersökts genom att sambandet mellan bostadsområde och slutbetyg i årskurs 9 har studerats. Resultatet visar att barn som bor i invandrartäta områden och går i invandrartäta skolor, alltså i de stora bostadsområdena, oftare går ut nian utan att ha betyg som ger dem behörighet till gymnasiet. Risken att gå ur grundskolan utan gymnasiebehörighet är dubbelt så stor för dessa barn, jämfört med barn som bor i områden och går i skolor där majoriteten har svensk bakgrund.
Personer med svagare socioekonomisk ställning bor oftare i hyresrätt, medan personer med starkare ställning i samhället oftast bor i villaområden. I Norrköpings kommun har 17 procent av barnen utländsk bakgrund, vilket är mer än riksgenomsnittet som är 13 procent. Drygt 50 procent av de barnen bor i ett område där mellan 20 och 40 procent av samtliga barn har utländsk bakgrund. 32 procent bor i områden där andelen utlandsfödda är över 40 procent.
46 procent av barnen med svensk bakgrund bor i områden där nästan inga utlänningar bor. Norrköping tillhör en av 18 kommuner som från och med i år får möjlighet att teckna så kallade lokala utvecklingsavtal med staten. Syftet med utvecklingsavtalen är att öka tillväxten och minska segregationen i de mest utsatta bostadsområdena i Norrköping. Sju storstadskommuner, Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje, har utvecklingsavtal med staten sedan tidigare.
Så jobbar vi med nyheter