- Fler män än kvinnor blir bjudna på semla på sin arbetsplats under fettisdagen, säger Martin Lundell, vd, Sveriges Bageriförbund.
I snitt äter svensken fyra till fem semlor mellan annandag jul och påsk. I dag har semlan lite olika utseende.
Locket är det som skiljer sig åt mest. Här hittar vi ett trekantigt eller ett runt. I Göteborgstrakten säljs det semlor som är pudrade med pärlsocker, till skillnad från florsocker som definitivt är störst kring Stockholm och även i resten av Sverige.
Bakelse med lång historia
Det finns två olika skolor när det kommer till semlans ursprung. Den ena talar om hur de gamla romarna och grekerna skapade en bakelse av finaste vetemjöl, de kallade den "Simla", som betyder just "fint mjöl".
Den andra skolan menar att ordet härstammar från latinets "Simila". Det betyder jord eller klot och syftar på bakelsens form. Semlan omnämns i Gustav Vasas bibel från år 1541 där det står: "Bakade Semlokakor blandade med oloi".
Kungens favorit
- Från början var semlan en okryddad bulle som man åt utan fyllning, med tiden har kardemumman och de andra ingredienserna tillkommit, säger Martin Lundell, vd, Sveriges Bageriförbund.
Vid mitten av 1900-talet fick semlan ett uppsving när den började ätas på tisdagar under fastan. I dag äter svensken den traditionellt mellan jul och påsk-firandet.
Kung Adolf Fredriks död den 12 februari år 1771 brukar nämnas i samband med fettisdagen. Det sägs att han föråt sig på just semla, så kallad "hetvägg", som innebär semla i djup tallrik med varm mjölk över. Men i bulletinen om hans död hittar vi även inslag av kaviar, böckling och champagne i hans matvanor.
- Det är högst möjligt att även dessa matvanor låg till grund för hans död, säger Martin Lundell.