Skolan var det svåraste i arbetet med budget för nästa år. Inte att förstå behoven, men att komma fram till vad som är viktigast.
Det säger finanskommunalrådet Lars Stjernkvist (S) om det budgetförslag från den styrande Kvartetten som behandlas i kommunfullmäktige på måndag.
I början av sommaren presenterade en expertgrupp sin analys av skolan i Norrköping och samtidigt sina förslag på vad som behövs för att alla barn ska få bättre uppväxtvillkor.
– Gruppen har rätt många förslag på åtgärder och många av dem kostar pengar, konstaterar Lars Stjernkvist.
Det gällde att välja och Kvartetten valde tidiga insatser och insatser riktade till skolor som har det som numera kallas "de tuffaste utmaningarna".
Efter år av sparkrav
En förstärkning på nästan 50 miljoner kronor nästa år innebär att förskolan och skolan under fem år tillförts nästan 200 miljoner utöver de pengar som tillkommit på grund av ett ökat elevantal.
Detta har gjorts efter att skolan under flera år tidigare, precis som alla andra verksamheter i kommunen, tvingats dra ner. Våren 2012 ledde nya sparkrav till ett så förtvivlat läge på skolor att det styrande ansåg sig tvingade att snabbt skrapa ihop mera pengar i en tilläggsbudget.
Har skolan fått nog med pengar nu?
– Jag tror inte det. Vi behöver tillföra fortsatt mer resurser framförallt för de mindre barnen om vi ska ge bästa tänkbara förutsättningarna för vår personal och våra barn.
Hur mycket då?
– Du kommer aldrig att få något sådant distinkt svar. Det handlar om resultaten.
Det finns många skolor i kommunen där elevernas resultat utvecklats på ett bra sätt, tycker han och nämner Mosstorpsskolan som ett exempel. Sedan finns skolor där det gått åt andra hållet, som Borgsmo och Söderporten.
Tuffare uppdrag
– Det beror inte på att vi inte har duktiga lärare där för det har vi, men uppdragen har blivit tuffare. De har fler nyanlända elever. Situationen på skolorna speglar ett samhälle med ökande klyftor. Det vet vi att skolan kan kompensera för, men det kräver mera.
Det finns inget tvärsäkert samband mellan pengar och resultat.
– Men det är klart att det underlättar om du har två lärare istället för en i klassrummet särskilt om du i skolan har många elever från andra länder som kräver mycket stöd och elever som kräver individuellt stöd.
Ändrade skolmål
Som en följd av årets resultat i grundskolan har de mål som kommunfullmäktige tar tillsammans med budgeten skrivits om. Nu står att resultaten ska öka i ALLA skolor. Nästa år ska minst 65 procent av eleverna på varje skola klara gymnasiebehörigheten. Året efter 75 procent.
Enligt Skollagen har alla elever rätt till stöd för att klara målen i alla ämnen så är det inte ett ganska blekt mål?
– Det är självklart ett långsiktigt mål, men vi måste också hitta mål som är mer näraliggande. Att säga att alla elever på Borgsmoskolan ska klara alla ämnen nästa år är inte ens rimligt när så många kommer från krigets Syrien eller oroligheternas Afghanistan.
Ytterligare skattehöjning?
Just barn tillsammans med äldre är de grupper som ökar mest när Norrköping nu växer snabbt. Det ställer krav för framtiden.
Hur ser du på en framtida skattehöjning?
– Om man bara ser det ur Norrköpings synvinkel jämfört med andra kommuner så har vi ett ganska gynnsamt läge.
Han ser kommunens ekonomi som solid, tillväxten i kommunen är stark och jobben ökar.
– Om man ser hela kommun-Sverige – och nu blir jag inte bara kommunstyrelsens ordförande utan också Socialdemokratiska allmänpolitiker – då har jag jättesvårt att se hur vi långsiktigt ska klara både att försvara välfärden och minska klyftorna om vi inte höjer den statliga skatten, även om det inte handlar om några chockhöjningar.
Så nån höjd kommunalskatt ser du inte framför dig?
– Nej.