Sara Andersson ser strävan efter en likvärdig skola som en ödesfråga. En fråga som hennes myndighet lägger mycket kraft på.
– Det är en av våra viktigaste frågor att jobba med. Vi ser att likvärdigheten har blivit sämre och en viktig anledning till det är att de socioekonomiska skillnaderna har ökat, säger hon.
På flera håll finns det en pessimism kring hur samhället ska klara att göra svensk skola likvärdig. Sara Andersson kommenterar egentligen inte denna pessimism. Hon berättar om ”samverkan för bästa skola”, ett regeringsuppdrag som regeringen beslutade om 2015, och som innebär särskilda insatser som riktar sig till skolor som har svåra förutsättningar och låga resultat.
– Totalt kommer cirka 270 skolor årligen att få Skolverkets stöd när satsningen är fullt utbyggd. Kommuner och andra huvudmän som har tagit emot många nyanlända elever kan få ett riktat stöd för att bättre kunna möta de utmaningar som det innebär att ge nyanlända en bra skolgång, säger hon.
Men tror du att det går att komma till rätta med den bristande likvärdigheten?– Inte enbart genom reglering av skolan. Det handlar om att ge breda samhällsinsatser. Men i skolan kan vi göra insatser som kompenserar för den ojämlikhet som kan finnas från grunden. Nu ska också kunskapskraven undersökas. Vi har sett att det finns en ojämlikhet när det belönas om du behärskar att problematisera och diskutera. Det är vanligare att en elev besitter de kunskaperna om du kommer från ett mer välsituerat (välbärgat, reds. anm.) hem, säger Sara Andersson.