Sjukvårdarna Parez Abdulsattar och Elma Delimehic föredrar att inte visa sina ansikten om de träffar anhöriga till pojken inom vården.
Vi har tidigare berättat om olyckan på Centralbadet i Norrköping söndagen 14 augusti när en fyraårig pojke avled efter att ha drunknat i en av utomhusbassängerna.
Undersköterskan Parez Abdulsattar och sjuksköterskan Elma Delimehic var på plats och bevittnade när det tragiska inträffade. De kontaktade oss för att de vill berätta hur de upplevde situationen. De är kritiska till hur krisen hanterades och är av uppfattningen att det borde finnas bättre rutiner på badhuset vid olyckor.
– Vi satt nära en av poolerna och plötsligt hörde vi ett högt skrik från bassängen närmast. När vi var där såg vi att pojken låg på marken. Samtidigt kom massa folk som undrade vad som hände, säger Elma Delimehic.
Parez Abdulsattar och Elma Delimehic säger att de var bland de första på platsen efter att pojken lyfts ur bassängen. De beskriver hur de lade pojken i framstupa sidoläge och förberedde sig på att göra hjärt- och lungräddning. I stället blev de bortknuffade.
– Jag knuffades bort av någon privatperson när jag skulle göra HLR, trots att jag skrek "jag jobbar på sjukhus", säger Parez Abdulsattar.
Hon och Elma Delimehic menar att mannen som fortsatte med HLR inte gjorde det bra. De menar att bröstkompressionerna var för hårda och att pojken borde ha legat kvar i framstupa sidoläge. De hade helst sett att någon tagit kommando över situationen från början till slut. I stället för det kaos som uppstod när för många skulle fram och ta över räddningsarbetet.
– Efter att jag blev bortknuffad undrade jag om någon larmat och fick skrika flera gånger "har någon ringt ambulansen?". Till slut hörde någon mig och ringde till SOS. Sen vet jag inte om någon annan redan hade ringt, men jag tror inte det. Det borde finnas personalrutiner så att sjukvårdsutbildade personer håller i räddningsarbetet och personalen håller resten av människorna på avstånd.
Efter en stund dök en sjuksköterska upp, som Parez Abdulsattar tidigare varit kollega med. Hon förklarar att han lyckades att få bort mannen och tog över tills ambulans var på plats.
Pojkens liv gick inte att rädda efter olyckan på Centralbadet.
Flera personer som vi pratat med beskriver händelsen på Centralbadet som kaotisk där folk skrek och knuffades i trängseln. Något som Parez Abdulsattar och Elma Delimehic bekräftar, men de vill inte peka ut några skyldiga i sammanhanget. Däremot frågar de sig om personalen fått tillräcklig utbildning och har rutiner de ska följa vid en nödsituation.
– Jag tror att alla ville göra gott. Men det var inget organiserat arbete överhuvudtaget och kommunikation verkade inte existera, varken mellan privatpersoner eller personal.
De två vännerna berättar att händelserna har satt djupa spår, trots att de nästan dagligen hanterar akutsituationer i jobbet.
– Det här känns annorlunda och jag tänker på om det kunde ha slutat på ett annat sätt, om vi hade fått jobba i lugn och ro, säger Parez Abdulsattar.
En annan sak som får båda att minnas händelsen extra är hur vissa människor stod med mobiler och filmade pojken och hans närstående.
– Jag blir så arg när jag tänker på det.
– Jag har sett att vissa skuldbelägger personalen och pojkens närstående. Det är så fel. Jag tycker alla som var på platsen borde rannsaka sig själva och ställa frågan: "Vad gjorde jag egentligen?", säger Elma Delimehic.
Räddningstjänsten ryckte ut till platsen, precis som ambulanspersonal.