Våldsvågen, som här vid detoneringen på S:t Persgatan tidigare i år, kostar inte bara i form av polisens insatser. Trygghetsläget har inneburit att socialnämnden går 24 miljoner kronor i underskott.
Samhällskostnaderna för den pågående våldsvågen i Norrköping omfattas inte bara av utgifterna för polisen och övriga rättsinstanser i samband med de grova brott som begås.
Norrköpingsborna får även betala genom kommunalskatten. Och kostnaderna har ökat.
Socialnämnden i Norrköping har på en månad – från mars till april i år – fördubblat sitt förmodade underskott. Från tolv miljoner kronor till 24 miljoner kronor.
– Alla de här kostnaderna kan härledas till det nuvarande trygghetsläget i form av att fler behöver skyddsboenden och att fler placeras på HVB eller SIS-hem för barn och unga, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) i samband med fredagens pressträff om samverkan för att motverka kriminalitet hos unga.
Monica Holtstad (L), kommunalråd och ordförande i socialnämnden, har fått stora kostnader på sitt bord.
– Vi är vana att göra ett nollresultat. Vi hade en ram på 84 miljoner, men de pengarna har inte räckt till. Det behövs drygt 20 miljoner kronor till, säger hon.
Varför har kostnaderna ökat så mycket?
– Bara en akut dygnsplacering på ett HVB-hem kan kosta upp emot 10 000 kronor.
Majoriteten av de som blir placerade på ungdomshem (HVB och SIS) är omhändertagna enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Hur många placeringar på HVB- och SIS-hem handlar det om för Norrköpings del?
– De senaste siffrorna jag såg är att det har ökat från 47 till 67. Än så länge har vi inte behövt nyanställa, men det är bara en tidsfråga med tanke på hur personalen mår.
"Nu har vi en verklighet där vi i allt högre grad måste placera fler minderåriga. Hemmen är kostsamma och inte alltid gynnsamma", säger Monica Holstad.
Men det är inte bara kostnaderna för vård av ungdomar som dömts för brott som drar iväg. Under våldsvågen har vi sett att allt fler oskyldiga riskerar att bli offer. Anhöriga måste därmed skyddas från kriminella som vill hämnas.
– Vi ser en helt ny situation där skyddsplaceringarna har ökat kraftigt. Det är mamma, pappa, barn och syskon som måste skyddas. Behovet har ökat så pass mycket att vi nu behöver göra en upphandling av skyddsbostäder på förhand. Det har vi aldrig tidigare behövt att göra. Då förstår man vidden av hur kostsamma de här trygghetsåtgärderna är.
Hur görs bedömningen om vilka som behöver skyddas?
– Det är polisen som bedömer hotbilden. Det pågår också ett samarbete utanför kommungränserna då det är boende från Norrköping som behöver skyddas på annan ort och vice versa.
Enligt Monica Holtstad har Norrköping tidigare haft ett framgångsrikt arbete med att undvika placeringar på ungdomshem.
– Men nu har vi en ny verklighet där vi i allt högre grad måste placera fler minderåriga. Hemmen är kostsamma och inte alltid gynnsamma. Det är lätt att bara prata om kostnader, men man får inte glömma bort vad de här placeringarna innebär för samhället – det är en katastrof.
– Vi måste komma åt nyrekryteringen. Sju–tolvåringar ska inte hamna på hem, bli skjutna eller skjuta några andra barn, säger Monica Holtstad.
Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) flaggar för att socialnämnden inte ska omfattas av det generella effektiviseringskraven på två procent i budgeten för 2025.
Just nu pågår ett intensivt budgetarbete i Norrköpings kommun. Sophia Jarl flaggar för att socialnämnden inte ska omfattas av det generella besparingskravet på två procent. Socialnämnden ska inte behöva hämta hem sitt stora underskott.
– Men vi har fortsatt stora ekonomiska utmaningar, vi har för höga kostnader jämfört med intäkterna. Om vissa nämnder inte får samma effektiviseringskrav, så måste det tas från andra nämnder, säger Sophia Jarl.