Söderberg satsar på samspelet
Att finnas där, ta sig tid, lyssna. Tommy Söderberg förklarar att vägen till framgång går via det humanistiska ledarskapet.
Foto: Fotograf saknas!
- Han behöver ingen närmare presentation, alla som tycker om fotboll har väl haft en åsikt om honom, konstateras det i introduktionen av mannen som tagit oss både till EM och VM. Sen går bollen över till Söderbergs planhalva.
- Född i västra Stockholm, det kommer ni att märka på tugget, inleder han och beskriver sig som en väldigt idrottsintresserad grabb som snabbt insåg att han inte var tillräckligt bra. Vad gör man då ?
Väger 0,1 ton
Han blev idrottslärare i sjutton år och fotbollstränare för det ena stockholmslaget efter det andra; Spånga BP, Djurgården och AIK. Han hann med både det ena och det andra, men inte att ta hand om sig själv. Vi kan ta honom som ett varnande exempel och en uppmaning att satsa på förändring i vardagen, skojar han. Han väger 0,1 ton och har en ny höftled sen ett par veckor tillbaka, nu väntar han på en ny knäled. Inget att rekommendera, försäkrar han.
Som ny och ung ledare var han till lika delar osäker och okunnig.
- Då pekade jag med hela handen och använde svåra ord.
Sen lärde han sig bättre. Han förklarar att det han nu säger på intet vis är förankrat i vetenskapliga studier utan helt bygger på egen erfarenhet. En hel del sådan fick han via välkände engelske tränaren Roy Hudson som han lärde känna genom "Svennis" och Tord Grip, på den tiden det svenska radarparet tränade portugisiska Benfica.
"Hoppas ni gör så här"
Och på tal om Portugal så tar han med oss en sväng till Lissabon och fotbolls-EM, närmare bestämt matchen Sverige-Bulgarien som slutade 5-0 medan 10 000 svenskar sjöng Du gamla, du fria så det dånade på läktarna. Vi får titta på upprymda filmsekvenser på storduk.
- Hoppas att ni gör så här på jobbet, säger han när glädjerusiga svenska landslagsspelare bildar en stor hög på fotbollsplanen, med den ena fotbollsspelaren travad ovanpå den andra. Ett av våra privilegier som fotbollsspelare är att få uttrycka glädje.
Det är Tommy Söderberg glad över liksom över att ha fått leda ett lag som har en förmåga att alltid komma igen. Och han tycker det är kul att svenska folket är så intresserat av fotboll. Han säger att det var 1992, då det var semifinal i Sverige under fotbolls-EM som allmänhetens intresse väcktes på allvar och när Tomas Brolin och grabbarna sen grävde guld i USA och kom hem med VM-brons 1994, då var det hela avgjort. Sverige blev och förblev en fotbollsnation.
Ställer krav
Det ställer krav på elitspelaren och därmed också på elitledaren. Hur ska du kunna leda någon om du inte vet vad det handlar om? Men det handlar minst lika mycket om att kunna tackla det mentala som att behärska det tekniska. Med krav från alla håll och kanter är det inte konstigt om en och annan spelare drabbas av prestationsångest.
- Men vi får ju inte vara hängbjörkar i vårt samhälle, säger Tommy och visar en tecknad björk på en overheadbild. Prestationsångest, pratar ni om det på era jobb?
När han som 19-åring jobbade på depressionsavdelningen på ett mentalsjukhus sade han i sitt oförstånd till en gråtande kvinna: "Skärp dig, ryck upp dig, kom igen!". Hur fel var inte det?
- Jag skulle ju ha frågat hur hon mådde i stället. Det är vad livet handlar om, att finnas där, ta sig tid, lyssna. Samtal tar tid.
I fotbollsvärlden kallar de rädslan för "grå snuva" och för den lagledare som sätter spelaren i centrum handlar det om att bekräfta, uppmärksamma och försäkra fotbollsspelaren - du är värdefull.
Själen satt i brand
Det gäller att ha många bollar i luften, det måste finnas förtroende, dialog, tillgänglighet, medansvar, lyhördhet för att det ska fungera. För att en spelare ska kunna ge energi måste han få energi. "Det mäktigaste vapnet på jorden är människosjälen satt i brand!" lyder ett uttryck som Söderberg citerar. Han har ett till.
"En ledare är en kropp som överför ljus, kraft och värme". Alla skakar på huvudet när han undrar om vi vet var citatet kommer ifrån.
- Det är ju från fysikboken för årskurs 7, kapitlet metaller.
Sitt eget ledarskap kallar han "humanistiskt" och förklarar att det bygger på en positiv grundsyn.
- Jag har aldrig träffat en spelare som vill göra en dålig match. Går det dåligt finns det alltid en förklaring.
Vision och passion
Den nödvändiga lagandan, att bygga en grupp där varje individ får tillräckligt med spelutrymme, den skapar man genom att vårda sina spelare, lösa konflikter i tid, se till att alla accepterar sina olika roller och att medlemskapet är eftertraktat. Men du får aldrig en laganda om det viktigaste saknas - vision och passion.
Samspel - det är vad det handlar om. Han ber att få citera den legendariske ishockeyprofilen Håkan Sundin.
- Har vi en bra, öppen atmosfär så kan vi ta till vara kraften som finns i delaktigheten. Det är vad livet handlar om.
Så jobbar vi med nyheter