Glad påsk. Det känns extra motiverat att skriva det med tanke på att vädergudarna och SMHI har gjort gemensam sak och flaggar för en riktig solskenspåsk. En sorts belöning, om man så vill, efter en kall, blåsig och blöt vår. Inte för att vi har varit särskilt oroliga, efter regn kommer ju alltid solsken. Sägs det. Ett annat sätt att uttrycka att det ständigt går att blicka framåt mot ljusare tider efter perioder av motgångar och bekymmer.
Därför är påsken så efterlängtad. Inte minst i år när den infaller ovanligt sent i almanackan och därmed förlänger den redan långa och möjligen bekymmersamma senvintern.
Och så är det förstås det här med äggen.
Ett annat skäl att omfamna påsken med ogrumlad glädje och kärlek. Under påskhelgen släpper vi svenskar alla förtöjningar när det gäller äggätande. Från i snitt ett halvt om dagen i vanliga fall till det dubbla under påskveckan. På påskaftonskvällen kulminerar äggfrossandet, då går det åt sex miljoner ägg i timmen. Mycket skal blir det också.
Men vad kom först? Hönan eller ägget?
Här i Sverige är vi säkra på saken. Hönan. Den nämndes nämligen i texter redan på 1300-talet medan ordet ägg dök upp i skrift första gången i början av 1400-talet. Solklart. I England är de mindre övertygade. Oavgjort, om man vänder sig till ordböckerna. Samma resultat som är vanligast i nationalsporten cricket alltså. Där man dessutom spelar vid solsken men ställer in vid regn.