"Som att komma till himlen"
Jag kanske hade lite för stora förväntningar på den här veckan. Jag hoppades nog på att träffa någon att vara tillsammans med, säger han.
Patrik bor i Norrköping, men kommer ursprungligen från Finspång. Att vara homosexuell här är lättare än att vara homosexuell där.
I Finspång vet alla vem jag är. En del tycker det är kul att jag hittat mig själv, men andra pratar inte med mig, berättar han.
Patrik förstod att han var bög redan i tolvårsåldern, då kände han sig annorlunda och fel.
I början av gymnasiet kom han ut. Sedan dess har han mest fått positiva reaktioner från omvärlden.
Jag är så nöjd med att jag är öppen nu. Frågar någon om jag är bög säger jag som det är, berättar han.
Han åkte till Pride för att träffa människor, ha kul och bara uppleva atmosfären.
Det är underbart att se att det finns så många bögar här just nu. Det är som att komma till himlen, ler han.
Men det Patrik upplever som viktigast med Pride-festivalen är ändå paraden.
Att gå med är som att säga: Här är jag. Passar det inte kan ni gå, säger han.
På ett träd bredvid bänken där han sitter finns en affisch föreställande en man och en kvinna som kysser varandra. Texten under lyder: Fan vad äckligt!
Jag älskar den, skrattar han.
Så jobbar vi med nyheter