Sopförbränning en het affär på Händelö

Sopförbränning är i dag en stor affär, där Sverige ligger lite i framkant, när det gäller effektiv förbränning. Henrik Johansson, regionchef på Eon värme, berättar att man i Europa i stort bara kan ta ut 40 procent energi vid förbränningen av avfallet, medan vi i Sverige och på Händelö kan få ut 90 procent.Givetvis finns det såväl pengar som miljötänkande i förbränningen av sopor, men än är inte soporna så värdefulla att man får betalt för dem.- Det är en tuff konkurrens om sopor idag, säger Henrik Johansson, som av konkurrensskäl inte vill tala om vad man tar betalt för att bränna kommunernas avfall.Det är främst förbränningen av vårt avfall som Händelöverket ägnar sig åt. Varje dag under högsäsong anländer mer än 150 lastbilar med bränsle till pannorna på Händelö. Det är bränsle i form av hushållsavfall, industriavfall skogsavfall med mera. Sopor importeras
Totalt bränner man i dag upp 200 000 ton avfall i Händelöverkets pannor årligen. Sopor som kommer från kommuner i närområdet, Östergötland, Södermanland och Småland. Av det totala avfallet är 15 000 ton importerat brännbart avfall. Det mesta kommer från Holland i form av verksamhetsavfall och en mindre mängd brännbart avfall levereras också från Norge.Den senaste leverantören av sopor till Händelöverket är finska Åbo, som på försök nu skeppar över sina sopor till Oxelösund för vidare transport till Norrköping. - Det är ett försök som avser 3 000 ton, säger Henrik Johansson och berättar att i Finland har man inte kommit lika långt med sin återvinning utan där deponerar man fortfarande sitt avfall. Vilket är ett dåligt resursutnyttjande och bidrar till att det bildas metangas.- För att vi ska kunna uppnå det höga energiutnyttjandet som vi gör, så är det en förutsättning att man har en samtida produktion av el och fjärrvärme. Av de 90 procent energi vi kan ta ut är cirka 25-30 procent el. Resten är för värmeproduktion och restprodukterna som bildas är av olika typer av aska.- Bottenaskan använder vi för olika utfyllnadsändamål, till exempel för att ersätta naturgrus eller sand. Just nu används det för olika deponitäckningar. Den andra delen är i huvudsak reningsprodukter som vi fått efter att vi renat rökgaserna innan vi släpper ut röken. Den delen är då farligt avfall som vi deponerar på vår egen avfallsdeponi som finns i våra gamla oljelagringsrum, säger Henrik Johansson. Det farliga avfallet är i huvudsak en uppkoncentration av metaller och det farliga avfallet som deponeras årligen rör sig i dag om 15 000-16 000 ton. Händelöverket som snart bygger ut anläggningen med ytterligare en panna och därmed fördubblar sin avfallsförbränning har sagt att mängden koldioxid som släpps ut från Händelöverket ska minskas väsentligt. Hur går det ihop?- Den kolpanna vi kör när det är mycket kallt kommer att användas betydligt mindre än i dag. Vi ersätter helt enkelt fossil koldioxid med avfall och avfall räknas som förnybart bränsle, säger Henrik Johansson.

Sopförbränning en het affär på Händelö

Sopor är inte bara skräp. Även det vi slänger har ett värde. Antingen kan det återanvändas i sin helhet eller användas till nya produkter eller också kan man bränna det.