Sprängningarna i Sverige har ökat."Syftet med sprängningar är att skrämmas", säger Jerzy Sarnecki, kriminologi vid Stockholms universitet.
Enligt statistik från Polismyndigheten har antalet sprängningar i Sverige ökat under första halvan av 2023 jämfört med samma period i fjol. Samtidigt minskar antalet dödsskjutningar.
Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet, vill inte dra några slutsatser om vad statistiken kan bero på.
– Någon sorts analys varför det ena ökar och det andra minskar på så kort tid är omöjligt att göra. Det vore ju bara spekulationer och det är inte särskilt meningsfullt.
Däremot säger han att tillgång är en central faktor i de flesta våldsdåd.
– Har ett sådant här nätverk tillgång till mycket sprängmedel så spränger de oftare. Skjutningarna beror ju förstås på tillgång på skjutvapen, säger han.
"Har ett sådant här nätverk tillgång till mycket sprängmedel så spränger de oftare", säger Jercy Sarneci, professor i kriminologi.
Mellan 1 januari och 31 juni 2022 dödades 34 personer i skjutningar i Sverige. Under samma period i år har 21 personer dödats. Det totala antalet skjutningar har också minskat, från 205 under första halvåret i fjol till 177 under samma period i år.
Under det första halvåret av 2023 har det skett 91 sprängningar i landet, att jämföras med 90 för hela 2022. Siffrorna för Region Öst visar en liknande ökning, från fyra under första halvåret i fjol till åtta i år och då är inte det senaste attentatet på Slottsgatan inräknat.
Sprängningarna i landet ökar.
Jerzy Sarnecki säger att tillvägagångssättet också ofta är anpassat efter syftet och där skiljer det sig mellan att detonera en sprängladdning och att skjuta med vapen:
– Syftet med sprängningar är framför allt att skrämmas, att visa sin makt och sin överlägsenhet. Däremot är skjutningarna i de flesta fall avsedda att döda.
Gemensamt för både sprängningar och skjutningar är att de utförs och oftast riktar sig mot personer som rör sig i kriminella miljöer, säger Jerzy Sarnecki:
– Det är människor som har föreställningar om att konflikter måste lösas med våld och som, inte minst, får tillgång till medel att just använda våld - det vill säga sprängmedel och skjutvapen.
Förödelsen blev stor efter sprängningen på Slottsgatan.
Den senaste veckan har Norrköping sett en brottsvåg som inleddes med en skottlossning torsdagen den 20 juli, som följdes av ytterligare tre skottlossningar, ett pistolhot och ett sprängningsförsök. Det senaste i raden av grova brott var den kraftiga explosionen natten till torsdag den 27 juli.
En våldsvåg, som den vi ser i Norrköping just nu, bottnar oftast i en konflikt mellan personer i den kriminella världen.
– Har man många sådana här händelser under mycket kort tid så är det någon sorts akut pågående konflikt mellan någon form av grupperingar eller individer i en gruppering, säger Jerzy Sarnecki.
Att det sker så här många händelser inom en kort period är vanligt, menar han:
– Det är ett vanligt mönster, rent statistiskt, att det blir anhopningar av sådana här händelser under ganska kort tid. Det är ju sällsynta händelser, men man skulle kunna säga att de förekommer i kluster.
Syftet med sprängningar är att skrämmas, säger Jercy Sarneci, professor i kriminologi.
Det beror ofta på en acceleration i en konflikt där båda sidor ger igen på varandra. Ju längre konflikten går, desto mer suddas gränserna mellan hot om våld och dödligt våld ut.
– Vi gör det här mot er och då ska de göra något lite värre mot oss, så ska vi göra något ännu lite värre mot de. Steget mellan att spränga och att döda någon behöver inte vara särskilt långt, just med tanke på den här våldsspiralen, säger Jerzy Sarnecki.