På nätet flödar företag som tillhandahåller alltifrån hastighets- och stoppskyltar till information om skarpa kurvor och förrädiska älgstråk. Från runt en femhundralapp upp mot några tusen kronor får man vara beredd att hosta upp om man vill ha en egen skylt.
För det är fullt tillåtet för vem som helst att köpa vägskyltar och ha dem hemma i byrålådan. I praktiken kan man förstås också sätta upp dem. Men det är däremot inte tillåtet, även om det nu inte finns några regelrätta skyltpoliser.
Krävs ett beslut
- Men så fort vi ser några skyltar som inte ska vara där plockar vi ner dem, upplyser Leif Engstrand, drifttekniker, Norrköpings kommun.
För i de flesta fall, inne
i tättbebyggda områden, är det just kommunen som är väghållare och därmed ansvarig för skyltning. Ansvaret kan också ligga på en vägsamfällighet.
- Men för att få sätta upp förbudsskyltar krävs alltid ett beslut av kommunen, även för vägsamfälligheter. Det kan gälla exempelvis parkeringsförbud och stannandeförbud. Beslut krävs också för huvudled och hastighetsbestämmelser, säger Leif Engstrand.
Hittills har kommunen inte haft något större besvär med olaglig skyltning, inte mer än dem som lite då och då poppar upp i bostadsområdet för att varna för lekande barn.
Reklamen är ett problem
- De är sannolikt uppsatta utan tillstånd. Vi sätter endast upp sådana skyltar vid dagis och skolor. Men mest bekymmer har vi med reklamskyltar som man ser lite här och var, exempelvis banderoller som sitter på broräcken, säger Leif Engstrand.
Och vad händer med dem som sätter upp skyltar utan tillstånd. Bötesstraff?
- Nej, vi tar ner skyltarna. Vi kan också skicka fakturor till den ansvarige för kostnaden som det inneburit för oss att ta ner dem. Eller anmoda dem att själva snarast åka och plocka ner dem. Och har de betalat för skyltarna är det ju bara en onödig kostnad när vi ändå tar ner dem.