"Arbetsgivaren har pressat fram detta på samma sätt som när det gäller skolnedläggningarna", säger Heikki Bodsunder, ordförande för Sveriges Lärare i Norrköping, om neddragningarna på utbildningskontoret.
Besparingarna centralt på utbildningskontoret i Norrköpings kommun omfattar sammanlagt 15 tjänster. Sex av dem är i dagsläget vakanta. Bland de tjänster som försvinner finns flera som fungerar som samordning, stöd och handledning för verksamheterna ute på skolorna, det gäller bland annat tjänster kopplade till den centrala barn- och elevhälsan som logopeder och kuratorer.
Enligt arbetsgivarens bedömning ska alla arbetsuppgifter inom respektive indragen tjänst kunna genomföras inom den befintliga organisationen.
Enligt protokoll som NT tagit del av är dock kritiken från de fackliga organisationer som medverkat vid förhandlingarna hård. Konsekvenserna är svåra att överblicka menar såväl Sveriges Lärare, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Skolledare och SACO-förbundet SRAT.
– Det här är mycket olyckligt. Vi kommer att tappa kompetens när uppgifterna hamnar ute på enheterna. Arbetsgivaren har pressat fram detta på samma sätt som när det gäller skolnedläggningarna, säger Heikki Bodsunder, ordförande för Sveriges Lärare i Norrköping.
Att det i Norrköpings kommun har funnits en samordnande kurator har varit en framgångsfaktor för Norrköping och något som gjort att kuratorer sökt sig till Norrköping, det menar Akademikerförbundet SSR i ett tillägg till beslutet. "Att fördela ut arbetsuppgifter och ansvarsområden som legat på samordnande kurator till rektorerna och de enskilda kuratorerna är inte en hållbar lösning", skriver man.
Även från Region Östergötland kommer kritik. Verksamhetschefen för Rehab Öst, Hanna Hillerstrand, skriver i ett tillägg inför beslutet angående den samordnande logopeden att hon "är djup oroad över det faktum att man i kommunen har funderingar på att avveckla en för Norrköpings barn otroligt viktig tjänst...en viktig länk mellan region och kommun försvinner vilket kommer att drabba de barn i kommunens skolor som har störst behov av språklig stöttning".
"Norrköping har varit en föregångskommun när det gäller skollogopedi. En kommun som man har vänt sig till från hela Sverige när andra ska organisera sin verksamhet", säger Julia Granath från fackförbundet SRAT. Efter besparingarna är hon orolig för framtiden.
SRAT är fackförbundet som organiserar bland annat logopeder. De är mycket besvikna över beslutet.
– Jag upplever inte att man gjort sin läxa när det gäller att ta fram förslaget. Man har inte tagit reda på vad den samordnande logopeden faktiskt gör. Det är väldigt mycket utöver att samordna, bland annat att vara kompetensen för andra att vända sig till, säger Julia Granath facklig förtroendevald på SRAT.
– Min upplevelse är att jag inte blivit lyssnad på. Det som har varit viktigt här är att det går fort och inte vad det blir för konsekvenser. I det här fallet är det inte genomtänkt. Vi ser inte vad det får följder. Norrköping har varit en föregångskommun när det gäller skollogopedi – en kommun som man har vänt sig till från hela Sverige när andra ska organisera sin verksamhet, säger hon.
"Skollogopedin har betytt att vi fått en dotter som är mycket tryggare och som vågar uttrycka sig. Hon har fått vänner och vi har fått hjälp att förstå hur vi kan jobba och vad hennes behov är", säger Cecilia Petersson var dotter kämpar med flera språkstörningar.
För Cecilia Petersson som har en dotter i behov av logopedstöd är besparingarna oroväckande.
– Man pratar så mycket om barnens bästa och om barnkonventionen. Vart tar det vägen när man gör så här?, säger hon
Hennes dotter är åtta år och har flera konstaterade språkstörningar. Det handlar om selektiv mutism, expressiv språkstörning och verbal dyspraxi. Hon beskriver hjälpen de fått av skolans logoped som ovärderlig.
– Det har betytt att vi fått en dotter som är mycket tryggare och som vågar uttrycka sig. Hon har fått vänner och vi har fått hjälp att förstå hur vi kan jobba och vad hennes behov är, säger Cecilia Petersson.
Olika former av språkstörning räknas idag som den vanligaste utvecklingsrelaterade diagnosen, lika vanlig eller vanligare än ADHD och långt vanligare än autismspektrumtillstånd. Att arbeta aktivt med elever med språkstörning under hela skoltiden är mycket viktigt, enligt logopedprofessionen.
– De språkliga kraven i skolan höjs så pass mycket inom alla ämnen och att då skära ner på hjälpen som behövs förstår jag inte. Den ekvationen går inte ihop för mig. Vi har fått jättemycket hjälp och jag ser att andra barn också behöver det, säger Cecilia Petersson som själv jobbar i skolan.
– Skulle min dotter gå i en skola där det inte finns en logoped skulle hon nog lätt ses som att hon inte hängde med, att hon inte förstod eftersom hon inte skulle svara på tilltal. Nu har hon fått verktyg för att kunna svara och bli en del av klassen.
Att logopedkompetensen finns på regionnivå räcker inte, menar Cecilia Petersson.
– De har inte alls samma möjligheter. De känner inte barnen. En skollogoped lär känna barnen vilket är en jättetrygghet. Skollogopeden var den första i skolan som min dotter pratade med, säger hon.
"Vi behöver fundera över vad som är "nice to have" och vad som är "need to have". Vad måste vi ha för att kunna bedriva undervisning och vad kan vi vara utan just nu. Vad är viktigt, viktigare och viktigast", säger Ester Alavei, tf utbildningsdirektör om beslutet att ta bort 15 tjänster på utbildningskontoret.
Det är tf utbildningsdirektör Ester Alavei, tillsammans med sin ledningsgrupp, som ligger bakom beslutet om neddragningarna på utbildningskontoret.
– Vi har gjort allt "by the book" och vi har gjort risk- och konsekvensanalyser på alla nivåer, säger Ester Alavei och gör en jämförelse med de torn av Kaplastavar som barn i förskolan leker med.
– Vi har ett torn här och utmaningen är att dra ut rätt Kaplastavar utan att tornet rasar. Vad är bra att ha, men som vi ändå kan vara utan?, säger hon.
Beslutet behöver inte ta vägen genom utbildningsnämnden.
– Vi befinner oss i en situation tillsammans med resten av Sverige. Vi har ett effektiviseringsuppdrag på en halv procent för 2023 och alla förvaltningar har ett uppdrag på 1,35 procent för nästa år. På min förvaltning motsvarar det cirka 56 miljoner kronor, som vi får mindre i vår ram från 1 januari.
– Politikerna har fattat beslut om hur mycket vi ska effektivisera. Hur vi gör det är en tjänstemannafråga även om jag givetvis förankrar allt med politiken, säger hon.
Politiken har sagt sig vilja värna elevhälsan och barn och unga. På vilket sätt gör ni det med det här beslutet?
– Då får man definiera elevhälsa och det finns lite olika meningar om det. I skollagens mening handlar det om skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer, specialpedagoger och kuratorer. Det har vi inte rört. Kuratorerna ligger exempelvis under skolledarna, så dem har jag inte ansvar för.
– När det gäller logopedkompetens är det inget krav att en kommun ska ha den kompetensen. Det är ett regionalt ansvar. Sedan kan en skolledare bestämma att de gärna vill ha en logoped i sin inre organisation. De kan anställa nästan vilken kompetens de vill. Steget till att det behöver samordnas på förvaltningsnivå är långt.
Hur blir det med likvärdigheten på skolorna? Många skolor har ingen egen logoped utan använder den centrala funktionen för råd och stöd?
– I en tid där vi behöver se över våra resurser och satsa på det absolut viktigaste är det givetvis de här tjänsterna vi tittar på. Jag har en guldvåg, i den ena skålen lägger jag alltid en pedagog, för vi undervisar barn. Det är vår kärnverksamhet. I den andra vågskålen lägger jag alla andra funktioner. Nu behöver vi verkligen bestämma oss för vad vi ska lägga skattekronan på.
– Vi behöver fundera över vad som är "nice to have" och vad som är "need to have". Vad måste vi ha för att kunna bedriva undervisning och vad kan vi vara utan just nu. Vad är viktigt, viktigare och viktigast.
" Vi har gjort allt by the book och vi har gjort risk- och konsekvensanalyser på alla nivåer", säger Ester Alavei tf utbildningsdirektör, Norrköpings kommun.
Ester Alavei förklarar att det under en övergångsperiod kommer att finnas en skolledare med särskilt ansvar som chefsstöd som ska se till att de befintliga nätverken för till exempel logopeder och kuratorer lever vidare.
– Sedan får de bli självgående. Det handlar om välutbildade professionella människor. De ska kunna hålla i ett nätverk. Vi kan inte ha centrala tjänster för alla yrkeskategorier.
Hur ser du på kritiken att processen gått väldigt fort?
– Fort och långsamt är en bedömningsfråga. Det är adjektiv och en upplevelsefråga. Jag tycker inte det har gått fort, jag vet inte vad det betyder. Det absolut viktigaste i en process är att man kommunicerar och håller sig till den lagstadgade processen och det har vi gjort. Då tycker jag att ord som snabbt eller långsamt mister lite av sin funktion och betydelse. Det viktigaste är att vi gör det rätt.
Du tillträdde din tjänst i juni och har varit i Norrköping ganska kort tid. Hur väl känner du till organisationen?
– Jag har gjort allt som står i min makt och satt mig in i allt underlag jag kan komma över och haft många möten med personer i ledande positioner och verkligen försökt bilda mig en uppfattning. Jag känner mig trygg i det här beslutet, men med respekten att det här är en välfungerande och välsmord organisation som presterat väldigt fina resultat. Men vi har också ett uppdrag att se över våra resurser så att de används på bästa sätt.
