Stor skillnad på demensvård i Norrköping och Linköping
Bostadsorten kan ha betydelse för om demenssjukdom upptäcks tidigt eller sent.
- Ju tidigare i alzheimers sjukdom man kan inleda behandling desto större möjlighet att hejda förloppet, säger Elisabeth Josefsson, sjuksköterska vid primärvårdens egen Minnesmottagning i Norrköping.
Till Minnesmottagningen kommer de yngsta patienterna men också de äldre med svårdiagnostiserade minnessjukdomar. Minnesmottagningen startades för drygt ett och ett halvt år sedan med ett team bestående av två läkare, en sjuksköterska, en undersköterska och en arbetsterapeut.
Läkarna har slutat
I dag har läkarna slutat. Istället kommer från Linköping två geriatriker, specialister på åldrande och äldres sjukdomar, tre gånger i månaden till mottagningen. Det är de som ställer den slutliga diagnosen om demens.
Elisabeth Josefsson tycker inte att det är lika villkor inom vården om hon jämför förhållandena i Linköping och Norrköping.
- Många äldre dementa är multisjuka. I Linköping vårdas de inom geriatriken på sjukhuset. Där är man kunnigare och mer uppmärksam på en begynnande demens än vad en allmänläkare på en vårdcentral kan vara.
I Norrköping saknar var tredje demensboende diagnos. I Söderköping är det hälften, medan så gott som samtliga som bor i demensboende i Linköping har en diagnos.
Skillnaderna i organisationen kan vara en förklaring till att den östra länsdelen har en större andel äldre utan diagnos på sina demensboenden. Ser man bara till andelen invånare som fyllt 65 år är den ungefär densamma i de bägge städerna. Enligt landstingets beräkningar insjuknar tio procent av alla dessa i demenssjukdomar. För Norrköpings del betyder det drygt 2 100 personer och för Linköping knappt
2 200 personer.
Lätt att förväxla
Men det är långt ifrån alla som behöver eller får komma till ett demensboende. I Linköping 26 demensboenden bor 336 dementa, i Norrköpings 18 demensboenden bor 264 personer.
En stor del av övriga dementa vårdas hemma eller får ingen diagnos alls och därmed inte någon behandling. Det är lätt att förväxla demens med till exempel depression.
När det går så långt att en demenssjuk är så förvirrad att han eller hon måste flytta till ett boende är det ofta för sent att göra en riktig utredning menar Elisabeth Josefsson.
- Därför är det viktigt att de som dagligen finns omkring personen signalerar till läkarna på vårdcentralen om saker och ting i beteendet hos personen förändras så att de kan få hjälp.
Så jobbar vi med nyheter