Svenska namnlängden är en kompromiss
I flera årtionden rådde anarki på namnsdagsfronten i Sverige. För att råda bot på detta togs en ny namnlängd i bruk 2001.
Foto: Fotograf saknas!
I dagens almanacka har vissa dagar ett namn, andra har två och en dag har tre. Det sistnämnda gäller den 6 januari, trettondedag jul, då de tre vise männen enligt traditionen kom fram till Jesus i stallet. Den dagen har Kasper, Melker och Baltsar namnsdag.
Besläktade
Principen har varit att de namn som förekommer på en och samma dag ska vara besläktade. Några av namnen är språkligt besläktade, till exempel Julia och Julius eller Gunborg och Gunvor.
Andra namn hör samman kulturellt. Rakel och Lea är till exempel namn på två systrar i Bibeln. Pontus och Marina har båda grundbetydelsen ?hav? (grekiskans pontos och latinets mare). Artur och Douglas kommer från samma språk, keltiskan, medan Alfons och Ines kommer från spanskan.
- Det räcker inte att namnen börjar på samma bokstav. Ester och Estrid till exempel är inte alls släkt, säger Eva Brylla, som var med i den grupp som utformade 2001 års namnlängd.
I gruppen ingick representanter för olika almanacks-intressenter, som språkvårdare, namnforskare och folklivsforskare.
Gruppen utgick i arbetet från de äldre namnlängderna, framför allt från 1901 års namnlängd, eftersom den har en stark tradition bakåt.
Nya namnlängder kom bland annat 1986 och 1993, men de var inte offentligt sanktionerade och hade konkurrens av andra, alternativa namnlängder.
Många besvikna
Eva Brylla vet att många är besvikna på att en del namn som tidigare fanns med i almanackorna nu har flyttats eller tagits bort.
- Härom dagen var det en kvinna som hette Gunlög som ringde. Hon hade reagerat på att Gunlög är borttaget medan Åslög finns kvar. Båda namnen fanns i namnlängden från 1986 och har sedan flyttats omkring. Åslög finns kvar för att det passar ihop med Åsa. Men det fanns andra namn som passade ihop med Gun och som var äldre i almanackan, förklarar Eva Brylla.
Den finländska almanackan har upp till åtta namn per dag, inklusive varianter av ett och samma namn, och detsamma gäller den finlandssvenska.
Tradition bevarad
- Men vi ville bevara den äldre traditionen och ha vissa namn ensamma. Vissa dagar har en kulturell tyngd och de dagarna tyckte vi att ett namn kunde få stå ensamt. Det gäller till exempel Erik, som är ett gammalt nordiskt namn och ett helgonnamn. Det finns så många namn i Sverige, 150 000 till 200 000 med alla stavningsvarianter, säger Eva Brylla och menar att alla namn omöjligt kan få plats i namnlängden.
Det är särskilt mormödrar och farmödrar som hör av sig till henne och är ledsna för att deras barnbarns namn inte finns med i almanackan. Ett typexempel är namnet William, som många barn bär nu för tiden.
"Ett modenamn"
- Vi såg det som ett modenamn och tänkte att de som heter William kan fira tillsammans med Vilhelm, eftersom det är ursprungsnamnet.
Men hon är inte omöjlig. Hon kan tänka sig att namnlängdskommittén, den grupp som nu förvaltar namnlängden, sammanträder igen om ett femtontal år och reviderar namnlängden på nytt. Då går det att se vad som var tillfälliga modenycker och vilka namn som faktiskt har stått sig.
Namn som då kan bli aktuella att titta närmare på är till exempel My, Ronja och Tuva.
- Det skulle vara besvärligt att ändra namnlängden vart tredje år. Vi kom överens om att den inte bör ändras för ofta.
De nya invandrade namnen finns ännu inte i almanackan - av samma orsak.
- De bör rota sig i Sverige först, så att även "svensksvenska" ger sina barn dessa namn, säger Eva Brylla.
En tidsfråga
Hon tror att det bara är en tidsfråga tills detta sker och påpekar att det redan har skett i liten skala med till exempel det arabiska namnet Fatima.
Vissa ovanliga namn med stor kulturell tyngd har fått vara kvar i almanackan, trots att nästan ingen heter så i dag. Det gäller till exempel Tiburtius och Bartolomeus.
- Tiburtius har en viss hävd i den folkliga almanackan. Fortfarande släpper man ut björnarna på Skansen på Tiburtiusdagen.
I almanackan finns också sex namnsdagslösa, kyrkliga dagar.
Ytterligare en ändring gjordes i almanackan i samband med att 2001 års namnlängd presenterades, berättar Eva Brylla.
- "Menlösa barns dag" ändrades till "Värnlösa barns dag". "Menlösa" har ju fått en helt annan betydelse i dag.
Namnsdagstraditionen i Sverige har medeltida anor. De första namnsdagarna som firades var katolska helgondagar. Så småningom fick även kungar och drottningar sina egna dagar.
År 1901 fastslogs en ny namnlängd där stora förändringar gjorts. Engagemanget för den nya namnlängden var stort och det skrevs många riksdagsmotioner i frågan. Fortfarande var det bara ett namn per dag som firades. Några smärre ändringar gjordes under de följande åren. Bland annat blev Nore utbytt mot Sverker vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge.
År 1972 upphörde det monopol för att ge ut almanackor som Kungliga vetenskapsakademien dittills haft. Därefter rådde under några årtionden en viss anarki i det svenska namnsdagsfirandet. Olika almanacksförlag använde olika namnlängder.
Det fanns ett behov av en modernare namnlängd, eftersom många av de vanligaste namnen saknades i almanackan. Med utgångspunkt i 1901 års namnlängd utarbetade Esselte Almanacksförlag en ny namnlängd med tre namn per dag. Den togs i bruk 1986 men kritiserades för att innehålla många smeknamn och underliga namn. En ny namnlängd med två namn per dag infördes därför i Esseltes almanacka 1993.
På initiativ av Svenska Akademien utarbetades en ny namnlängd som togs i bruk 2001, för att avhjälpa den anarki som rådde på namnsdagsfronten. I den nya namnlängden finns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Sammanlagt omfattar den 615 namn, varav 301 kvinnonamn och 314 mansnamn.
År 1901 fastslogs en ny namnlängd där stora förändringar gjorts. Engagemanget för den nya namnlängden var stort och det skrevs många riksdagsmotioner i frågan. Fortfarande var det bara ett namn per dag som firades. Några smärre ändringar gjordes under de följande åren. Bland annat blev Nore utbytt mot Sverker vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge.
År 1972 upphörde det monopol för att ge ut almanackor som Kungliga vetenskapsakademien dittills haft. Därefter rådde under några årtionden en viss anarki i det svenska namnsdagsfirandet. Olika almanacksförlag använde olika namnlängder.
Det fanns ett behov av en modernare namnlängd, eftersom många av de vanligaste namnen saknades i almanackan. Med utgångspunkt i 1901 års namnlängd utarbetade Esselte Almanacksförlag en ny namnlängd med tre namn per dag. Den togs i bruk 1986 men kritiserades för att innehålla många smeknamn och underliga namn. En ny namnlängd med två namn per dag infördes därför i Esseltes almanacka 1993.
På initiativ av Svenska Akademien utarbetades en ny namnlängd som togs i bruk 2001, för att avhjälpa den anarki som rådde på namnsdagsfronten. I den nya namnlängden finns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Sammanlagt omfattar den 615 namn, varav 301 kvinnonamn och 314 mansnamn.
Så jobbar vi med nyheter