Totalt har ett 50-tal objekt hittats där det giftiga brandskummet har använts. Bråvalla är ett av dem. Men nedlagda och verksamma flygflottiljer och försvarsanläggningar finns över hela landet. Och hittills har man betat av ungefär hälften med en första utredning som den i Bråvalla.
– Detta är ett arv från 1950-talet och den betydligt mer omfattande verksamhet vi hade då med ett stort antal värnpliktiga. Och en stor krigsorganisation krävde naturligvis också mycket övningar, säger juristen Folke Borgh, Försvarsmaktens talesperson, när det gäller utredningarna om brandsläckningsskummet.
Kommunen och länsstyrelsen har inget inflytande över Försvarsmaktens miljöarbete. När den nuvarande miljölagsstiftningen tillkom undantogs försvaret med hänvisning till rikets säkerhet. Istället finns en tillsynsmyndighet för miljöärenden inom Försvarmakten själv, kallad Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIMH). Det är den instansen som nu ska avgöra om det räcker med de vidare undersökningar som föreslås när det gäller Bråvalla. Är Försvarsmakten inte nöjd med det utslaget kan den överklaga till regeringen.
Men försvaret för en dialog med kommunen och länssstyrelsen. Folke Borgh deltog vid det möte som nyligen hölls i Linköping där länsstyrelsen och Norrköpings kommun menade att man inte bara kan fortsätta utreda utan att man också borde vidta åtgärder för för att stoppa eller minimera skadorna från de källor man redan känner till.
– Vi för en dialog med Fortifkationsverket som ansvarar för byggnaderna vad som går att göra. Bland annat om ett kolfilter kan installeras i bergrummet. Men man ska vara medveten om att det är stora svårigheter att angripa problemet både på kort och lång sikt. Det finns helt enkelt inga kända verksamma metoder att sanera PFOS idag. Man forskar mycket men resultaten är hittills väldigt spretiga. Och vi måste hitta en konstnadseffektiv metod, säger Folke Borgh.
Läs mer: Gift rinner ut i vårt dricksvatten