Sitter på Bråvikens strand efter en simtur. Utsikten blir oändligt vacker bara jag håller ett finger för Marvikens skorsten på andra sidan."Ta av din kalla baddräkt så du inte får blåskatarr!".Näej, inte nu. Jag slår bort farmors förmaning från barndomen. Tänk så dumma de var förr; trodde att urinvägsinfektioner berodde på kyla. Det finns det ingen vetenskap som styrker.Men på natten börjar det hugga i magen. Eld och is på samma gång. Ryggen känns trött och toalettbesöken påminner om naglar mot svarta tavlan. Semestern måste bytas mot läkarbesök i stan. En vecka senare upprepas proceduren. Simtur, baddräkt, blåskatarr. Den här gången följer en värre infektion. Feber och frossa under årets varmaste dagar. Jag blir rädd när antibiotikan inte biter. Sommarens tredje kur slår ut allt och jag är glad att jag tål den.Hur många är vi som skulle ha sluppit det här om vi bara lyssnat på någon klok gumma i vår närhet? I fortsättningen går jag gärna motsols runt en kyrka och dricker avkok på blåbärsris för säkerhets skull. Till mina barn kommer jag säga som farmor: "Ta av den kalla baddräkten så du inte får blåskatarr!".
