Teaterns kostymmästare klär sig helst i svart
När teatern har sina höstupptakter finns det en person som är mer intresserad av skådespelarnas yttre än andra.
Foto: Jonson Fredrik
I ateljén förvandlas scenografens skisser först till mönster och därefter till dräkter. Skådespelarna får prova ett par gånger innan det är klart för kostymrepetition. Många fiffiga lösningar som klarar snabba byten kluras ut bland tygbalar och provdockor.- Men bara för att vi använder kardborreband i stället för knappar betyder det inte att plaggen är slarvigt sydda. Tvärtom, det måste vara väldigt välsytt för att de ska hålla, föreställning efter föreställning.- Det är roligt att vara noggrann, att se till att allt är exakt. Välsytt och rätt, hela vägen, ända från korsetten och ut.En del klär i allt
Men även om det är kläderna som gör mannen så påverkar skådespelaren kläderna i allra högsta grad. Precis som det är för alla.- Det finns en del skådespelare som klär i allt. De har en sådan hållning att även om de ska se trasiga och slitna ut, så lyckas de bära upp kläderna så att det blir snyggt. Sedan finns motsatsen också. Hur fina kläderna än är så ser de ut att inte sitta riktigt som de ska.Under själva föreställningen är det påkläderskan som lagar kläderna om något går sönder, blir det större revor får ateljén lappa och laga nästa dag.Annette Månsson kan dubbelfira i år, både teaterhusets hundraårsjubileum och sina egna 40 år på teatern.- Det var min lärare på sömmerskeutbildningen som tipsade mig om jobbet på teatern. Hon kände kostymmästaren och tyckte att jag skulle passa för jobbet.Tredje gången för Cabaret?
Hon hade aldrig satt sin fot på teatern när hon som 17-åring började där som sömmerska. Året var 1968, och i Norrköping planerades för Sverigepremiären kommande år av musikalen Cabaret.- Det var den allra första uppsättningen jag sydde till. Sedan har den spelats en gång till och nu hoppas jag kunna vara med när Cabaret sätts upp för tredje gången i slutet av nästa år.Efter 40 år som sömmerska och nästan lika lång tid kostymmästare har Annette Månsson sytt tusentals dräkter. Hon gör ett snabbt överslag.- Omkring 4 000 dräkter är det nog jag sytt, allt som allt. Förr klippte jag till precis allt, det gör jag inte längre.Bara till musikalen Röda nejlikan syddes under fyra månaders tid 100 dräkter. Teatern fick ta in extrasömmerskor, de egna fem hann inte med.Favoriterna finns bland förra sekelskiftets klänningar och de stora musikalernas magnifika uppsättningar. Värst är att sy i sammet eller chiffong tyget bara far undan.En av landets största
Ibland kan hon tycka att scenografens skisser visar riktigt fula dräkter. Men det är först när det kommer till praktiska problem som hon har invändningar.- Ibland vet jag direkt jag ser en skiss att något sådant, det har vi faktiskt i kostymförrådet. Jag vet ungefär vad vi har, det sitter här inne, säger hon och pekar mot huvudet.Det är imponerande i sig. Östgötateaterns kostymateljé är en av landets största.Mycket sys för hand. Annette Månsson visar en av sina favorit, en blodröd, aftonklänning som använts i musikalen My Fair Lady.Det korta livet är fyllt med stenar och pärlband, allt gjort för hand.- En klänning som den här skulle säkert kosta mer än 10 000 kronor ute i en affär, säger Annette Månsson.För henne är belöningen efter många timmars sömnad en vacker dräkt på scenen.Hur ofta sitter du själv i salongen?- Väldigt sällan efter kostym-och maskrepetitionen, då är jag redan igång med kläderna till nästa pjäs.- Och nej, jag syr nästan aldrig någonting privat. Det ska vara om jag hittar ett plagg i en affär, men tycker att det är för dyrt. Det är inte så svårt för mig att kopiera.
Så jobbar vi med nyheter