Therese jobbar för högtryck
"Så här blir semestervädret".Eller:"Sol under hela juni, juli ochaugusti".
Det är många, även privatpersoner, som hör av sig till Therese Fougman, på SMHI med väderfrågor sommartid.
Foto: Fotograf saknas!
- Så långa prognoser som hela sommaren eller semestern gör vi inte. Det går inte att få några exakta detaljer i så långsiktiga prognoser.
Det säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI:s mediaavdelning. Dagligen förser hon tidningar, tv, radio och webbar med regelbundna väderuppdateringar och prognoser. I jobbet ingår också att besvara frågor när vi journalister är på hugget och vill skriva om vädret. Och det är självklart; vädret är en traditionellt oslagbar snackis som gör sig bra i rubriker och som säljer tidningar.
Inte minst så här i högsommartider.
- Trycket och kraven ökar, konstaterar också Therese Fougman. Det är många, även privatpersoner, som hör av sig till oss med väderfrågor sommartid. Väldigt konkreta frågor. Bonden som frågar om regnmolnen någon kilometer längre kommer att dra över hans gård eller brudparet som undrar om det kommer att vara uppehåll på eftermiddagen eller om de måste hyra ett partytält. Det är alla möjliga frågor.
Sommarvädret växlar snabbt
Sommaren är samtidigt svår. Vädermässigt alltså. Sommarvädret är lynnigt och ibland oförutsägbart. Samtidigt ökar kraven på att prognoserna ska vara exakta så att inte bröllopet, skörden eller båtutflykten saboteras av en lokal och oväntad skur som det talats mycket tyst om från SMHI:s sida.
- Man kan se det som en utmaning, säger Therese Fougman. Men, visst, det kan vara ordentligt frustrerande också. En lokal regnskur kan slippa igenom det finmaskiga nätet av observationer och prognoser. Då är det vi som får ta emot det. Nyligen ringde en kille som skulle gjuta någonting utomhus och hade blivit lovat uppehåll. Naturligtvis kom det en skur och hans arbete blev förstört. Han var inte glad när han ringde, det kan jag säga.
Ju längre prognoser desto osäkrare mot slutet, det är logiskt.
- Femdygnsprognoser kan vi stå för, säger Therese Fougman. Även om det bara är 30 procents säkerhet att de är helt korrekta bortåt dygn fem. Ibland kan de givetvis vara säkrare. Det beror alldeles på väderläget. Är vädret svårtytt är det, till exempel, ibland bara 20 procents säkerhet på dygn två.
- De här riktigt långa prognoserna får man därför ta med en viss skepsis. Det man kan få fram är om perioden kommer att vara varmare eller kallare än normalt. Men mer detaljer än så är svåra att få fram. Därför brukar inte vi göra några längre prognoser.
SMHI jobbar fram sina regionala väderprognoser med, bland annat, hjälp av en prognosmodell kallad HIRLAM, High Resolution Limited Area Model. Modellen har SMHI utvecklat tillsammans med vädertjänsterna i Norge, Finland, Danmark, Island, Irland, Holland och Spanien. HIRLAM-prognoserna över ett till två dygn är mer detaljerade och säkrare än de globala väderprognoserna över upp till tio dygn framåt som SMHI får från ECMWF, European Centre for Medium Range Forecasting.
Satellitbilden visar ett tunt molntäcke
Therese Fougman visar på den färska satellitbilden på sin dataskärm och pekar ut dimma över Gotland, klarare väder över Småland samt ett tunt molntäcke över oss själva.
En snabb blick ut genom fönstret bekräftar det som skärmen visar; ett tunt och bräckligt molntäcke hindrar förmiddagssolen från en direktträff över Folkets Park.
- Satellitbilden är det främsta stödet vi har när folk ringer och vill veta hur vädret ser ut just nu.
Vid sidan av satellitbilden på skärmen visar en rad gröna punkter på en radarbild att det regnar uppe i fjälltrakterna.
- När jag började jobba här hade HIRLAM en upplösning på 44 kilometer, berättar Therese Fougman. Jorden var indelad i rutor som var 44 kilometer på alla ledder. Sedan dess har upplösningen blivit ännu bättre och är nu nere rutor på 11 kilometer. Ändå jobbas det på att få en ännu högre upplösning. Man vill ju få med så mycket som möjligt.
- Men HIRLAM är givetvis ändå väldigt pålitlig. Även om en lokal regnskur, som kanske bara är några hundra meter i sin omfattning, kan slinka emellan det finmaskiga nätet. Sommarvädret är lynnigt. Lågtrycken på höstkanten är mycket lättare att förutspå. Sommarens lokala regnskurar dyker liksom bara upp.
Det är vid sådana tillfällen telefonen brukar gå varm.
Åskväder lättare att förutspå än tromber
Therese Fougman gillar väder. Inte bara, som kanske de flesta av oss, ett rejält och maffigt högtryck över hela södra Sverige.
- Nej, det ska vara häftiga väder, säger hon. Åska och tromber, till exempel, fascinerar mig. Det är då man inser hur liten man är som människa gentemot naturen. När vädret rasar har vi inte mycket att sätta emot. Men åskväder är mycket lättare att förutspå än tromber.
Vi andra nöjer oss med solsken över badklippan, en lokal regnskur över jordgubbslandet och en svalt uppfriskande vindpust när det är dags för elvakaffet i bersån. Allt detta samtidigt givetvis. Nej, sommarvädret är sannerligen ingen lätt match.
Så jobbar vi med nyheter