Tidernas största militärauktion

Det stora intresset för den största militärauktionen genom tiderna orsakade bland annat långa bilköer på Finspångsvägen.

På grund av auktionen ute på F13-området bildades under fredagsmorgonen långa köer på vägen från Eneby mot Finspång och från Svärtinge och in mot Norrköping. Foto: BJÖRN PERSSON/WIGHSNEWS

På grund av auktionen ute på F13-området bildades under fredagsmorgonen långa köer på vägen från Eneby mot Finspång och från Svärtinge och in mot Norrköping. Foto: BJÖRN PERSSON/WIGHSNEWS

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2004-05-08 04:00
Lumparnostalgi?
- Nej, nej, nej, säger Jan Jor­älv.
- Lumpen, den kan man skratta åt.
Han står vid första lastbilen
i en rad som sträcker sig nästan så långt ögat når.
En Volvo Viking, grönt kamuoflagemålad som alla andra fordon i alla andra rader som står på fältet vid Bråvalla.
En och en halv timma har folk från hela landet köat mellan åtta och elva i går, för att komma fram till den största militärauktionen någonsin i landet.
Elvahundra olika auktionsnummer från det som en gång tillhört den svenska försvarsmakten, gick under klubban. Några hundra nummer klaras av medan folk sitter fast i bilköer som ringlar fram i snigelfart.
Så Lage Lindén från Valstadsskolans naturbruksgymnasium i Gamleby, kom ungefär en kvart för sent till den gamla traktor han sett ut som lämplig för eleverna att både meka och köra med.
- Jag förstår inte hur de har räknat med att trafiken skulle kunna fungera, säger han, tydligt irriterad men ändå på gott humör.

Priset är inte allt
En kilometer bort står andra långa rader av militärfordon ute på en av den gamla flygflottiljens landningsbanor. Men där är kunderna av en annan kategori. En lettisk militärdelegation granskar och synar samtidigt som vanliga civila går runt för att göra fynd på det som andra försvarsmakter inte längre verkar vara intresserade av.
Olle Larsson från Markaryd har naturligtvis inte kommit för sent till den auktionen. Han var på plats och köpte pallen med cykelreparationsgrejer. 3 000 kronor var väl egentligen inget fynd.
- Men jag handlar för att jag vill ha grejerna, säger han. Priset är inte allt.
Han saknar repövningarna. Fast han fick göra sex stycken gjorde han den militära övningsmyndigheten mållös när han bad att få fortsätta.
- Det blev tyst i luren.
Olle kan inte förstå hur man kan kasta honom på sophögen när han vill hjälpa till och när han kan så mycket.
- Det är klart att de tycker att jag är en dåre och att jag är knäpp, men i alla fall.
Lumpen var inte så kul precis, men sedan blommade det upp för honom. Första repövningen var en hel månad lång, han fick ligga ute i skogen och skruva på cyklar och motorcyklar.
- Jag var ju den som kunde.
Nu samlar han på militärens cyklar och motorcyklar och tillbehören till dem.

Fyndvänligt
På fältet vid Bråvalla finns många bra-ha-grejor, hävdar han, men är allvarligt uppretad över all den militära materiel som kastades bort innan militären till slut bestämde sig för att sälja det som den inte längre använde.
- Helt vanvettigt. Tänk en liten lantbrukare som kunnat få en traktor till sin gård. Vad hade det spelat för roll.
Nu är de i alla fall nästan slut. Traktorerna och lastmaskinerna är på upphällningen
i de militära lagren. Nästa utförsäljningsomgång kommer de antagligen inte att finnas med längre. Traktorerna har tagit slut, lastmaskinerna har tagits över av Räddningstjänsten och tankbilarna har länsstyrelserna varit framme och norpat.
John Braun från Tumba har köpt åtta dragbommar för 1 000 kronor.
- I grossistledet kostar de femtusen, säger han. Jag sålde två direkt när jag köpt dom, men vi har inte kommit överens om priset ännu.
Garanterat fyndvänligt, är hans bedömning av fältet. Ser han något som blir billigt så köper han.
- Kul att trycka ner något träd i skogen om man får tag
i rätt bil.
Någon lumparnostalgi vill han inte höra talas om.
- Det minnet förtränger man.
Andreas Ekman tittar på samma Volvo Viking som Jan Jorälv och hans kamrat Lars Tindefjord är intresserad av. Den har gått 10 000 mil.
- Men den kan gå 80 000, säger Andreas.
Han är inte rädd för att priserna skall gå i höjden av att det är så mycket folk.
- Ingen bil är bra på alla sätt, säger han. Man får köpa den som passar en själv bäst.
Lars Tindefjord säger att det bara är att ta bilen och " farra".
- Det syns allt på den och den låter rätt bra.
Ute på landningsbanan samlas nya gamla grejer och fordon från uppsamlingarna som sveper fram över landets regementen och mobiliseringsförråd.
Det är en del av militärens härliga historia, som Olle Larsson säger när han lastar lådorna med reparationsmateriel till cyklar på en säckkärra och kör bort dem till bilen.
- Jag kunde haft mycket mer att ge det militära, säger han allvarligt övertygande och med stor tyngd.
Det är allvarsord, det märks.
Nu återstår inte mer än att samla kronans utrustning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om