Tidigare start för Ostlänken
Ostlänken ökar farten. Redan om två år kan snabbspårjärnvägen börja byggas. Pengarna ska delvis tas av EU. Det föreslår utredaren Bo Holmberg.
Störst volym
Om allt går enligt planerna är Ostlänken här 2010. Ankomsten blir fyra år tidigare.
Bo Holmberg tror att de resande kommer öka kraftigt mellan Stockholm-Nyköping-Linköping. Resandevolymen kommer bli störst av av alla järnvägssträckor i Mälardalen.
Ostlänken väntas medföra mindre gods och mindre persontrafik på vägarna.
Intresset bland företag och kommuner är redan stort. Ostlänken sägs bli avgörande för att nya företag och nya jobb.
Det är fullt möjligt, anser Bo Holmberg, att sätta igång bygget redan 2008. Allt hänger nu på om regeringen ger grönt ljus.
För första gången kan en järnväg - undantagen Arlandabanan - finansieras genom offentlig privat samverkan (OPS). Det betyder att stora byggföretag går in med en del av pengarna tillsammans med staten. Frågan är om de ska dela på vinsten.
Den borgerliga regeringen har hittills ställt sig positiv till en sådan lösning.
Annars kan Ostlänken bekostas genom att riksdagen tar ett lån i riksbanken, eller regeringen ger ett direktanslag till Banverket.
Kommunerna ska till största delen betala stationerna och resecentra. Men det lokala näringslivet är berett att göra insatser. Stationen vid Skavsta flygplats finansieras av ägarna till flygplatsen. Detta enligt ett "letter of intent". SJ och Jernhusen har också visat att de vill medverka till nya stationer.
Ödesfråga
"En ödesfråga för svensk järnväg". Det säger Jörgen Oscarsson, politisk talesman för Östsam i kommunikationsfrågor.
- Om inte Ostlänken blir av kan jag inte inse varför vi ska ha järnväg. I dag kan vi inte sätta in fler pendeltåg på stambanan. Men med två nya spår kan vi öppna upp Åby och införa femtonminuterstrafik.
- Man ska inte räkna avstånd utan tid. Att vårt näringsliv kan koppla upp sig mot Stockholm kommer göra Östergötland till ett bättre län att bo i, säger Jörgen Oscarsson.
Så jobbar vi med nyheter