Den klassiska brandstången är borta sedan länge på brandstationerna. "Det är mest sånt man ser i gamla filmer", säger Christer Marklund, byggledare på Mifab.
Den klassiska, gamla brandstationen på Södra promenaden har snart gjort sitt. En ny, modern ersättare tornar upp sig på Dagsbergsfältet.
NT mötte upp med Norrköpings kommuns Mathias Norén samt Christer Marklund och Robert Lind från Mifab.
Vi ställde 10 frågor. Här är svaren vi fick.
1. Vad kostar bygget?
234 miljoner kronor får man betala för en nyckelfärdig brandstation. Enligt Robert Lind kommer man att hålla budgeten.
– Sedan tillkommer räddningstjänstens kostnader att fylla byggnaden med allt sitt material, säger han.
2. Hur lång livslängd har stationen?
Meningen är att brandstationen ska tjäna Norrköpingsborna under en väldigt lång tid. Närmare bestämt i runt 100 år.
– Vi bygger hållbart med material som ska hålla över tid. Man kan säga att vi hade kunnat bygga en billigare station. Men då hade det blivit dyrare i det långa loppet, säger Mathias Norén.
3. Finns det någon klassisk brandstång?
Svar nej. Många tror att alla brandstationer har det, men det är en relik från gamla tider. Numera är det slutglidet och stängerna är ersatta med trappor.
– De har varit borta en längre tid. Det är mest sånt man ser i gamla filmer. Stången togs bort eftersom det skedde olyckor. Det blev en arbetsmiljörisk på grund av den, säger Christer Marklund.
– Dessutom är det ett fåtal sekunder man vinner på att ha en sådan stång, säger Mathias Norén.
4. När flyttar räddningstjänsten in?
Slutbesiktningen av bygget är planerad till sista september. Efter den kan räddningstjänsten börja flytta in allt sitt material.
Planen är att de ska kunna vara igång med sin verksamhet i den nya stationen 1 december. Ett datum för själva invigningen är inte satt ännu.
234 350 kilo trä har totalt används för att bygga den nya stationen.
5. Varför är den i mångt och mycket byggd i trä?
Betong och stål är på många ställen utbytt mot trä. Bland annat i själva byggnadskonstruktionen där man kan se stora träbjälkar i väggar och tak.
Däremot har man valt betong i delarna av byggnaden som har en hög fuktbelastning, där våtrum finns och där tvätthallen står.
– Det här är en vision som kommunen har, att bygga med ett lågt klimatavtryck och som är hållbart över tid, säger Robert Lind.
– Det här är bättre ekonomiskt på lång sikt, säger Christer Marklund.
545 kubik trä finns i byggnaden. Det motsvarar 234 350 kilo trä.
När vi ändå är inne och pratar om tunga saker kan vi lägga till att det finns 222 400 kilo armering i betongplattan och i grunderna.
Den nya stationen är självförsörjande på el och vatten. Men att hitta rätt under jorden var inte enkelt. "Vi fick borra tio hål i berget på tomten för att hitta vatten", säger Robert Lind projektledare på Mifab.
6. Varför är det grindar runt stationen?
Brandstationen är klassad som ett skyddsobjekt och därför har säkerheten runt den skärpts. När larmet går öppnas både portarna och grindarna till stationen.
– Det är nya tider nu. Grindarna ska hålla borta folk som inte ska vara här, helt enkelt, säger Christer Marklund.
Emma Asplund är elektriker på Bravida. Hon är en av de 507 olika personerna som har varit inpasserade till byggarbetsplatsen. Här jobbar hon i ett av de blivande sovrummen.
7. Hur många jobbar på en dag?
Det är svårt att komma fram med en exakt siffra. Antalet personer har också varierat beroende på var i byggfasen man varit.
– Men som mest har ungefär 60 personer jobbat här samtidigt, säger Robert Lind.
507 personer har varit inpasserade till byggarbetsplatsen från byggstarten och fram till 4 april.
"Man kan säga att vi hade kunnat bygga en billigare station. Men då hade det blivit dyrare i det långa loppet", säger Mathias Norén, enhetschef för projekt och fastighet på Norrköpings kommun.
8. Vad har den största utmaningen varit?
Christer Marklund lyfter fram en mer generell utmaning: Att hålla tidsplanen. Men den största enskilda utmaningen var att hitta vatten.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kräver att brandstationen ska vara självförsörjande när det gäller vatten och el. Det tog ett bra tag innan man borrade rätt.
– Vi fick borra tio hål i berget på tomten för att hitta vatten. Vi var på väg att börja borra i nästa kvarter innan vi till slut hittade vatten, säger Robert Lind.
Christer Marklund, byggledare på Mifab, Mathias Norén, enhetschef för projekt och fastighet på Norrköpings kommun, och Robert Lind, projektledare på Mifab, mitt i brandgaraget dit räddningstjänstens fordon flyttar in till hösten.
9. Varför är portarna högre jämfört med den gamla stationen?
Stationen på Södra promenaden är inte anpassad att ta emot den nya generationens fordon. De är för höga för att köras in, helt enkelt. Därför är portarna på den nya stationen avsevärt högre. Tids nog kommer de lägre fordonen vi ser i Norrköping i dag att fasas ut och ersättas av högre, mer moderna brandbilar.
Portarna till stationen är betydligt högre än de portar som finns i den gamla stationen på Södra promenanden.
De lägre portarna på brandstationen på Södra Promenaden.
10. Vad hände med solpanelerna?
I ett tidigt förslag skulle stationen utrustas med solpaneler. Men eftersom man valde att ha ett sedumtak, ett så kallat grönt tak med växten sedum, gick det inte att förena med solpaneler.
NT:s reporter Mattias Heikki under rundvandringen i det nya bygget på Dagsbergsfältet.