Träd- och buskupprop

På Alnarp har man startat ett växtprojekt, som heter Träd- och buskuppropet. Det syftar till inventeringar av det som ännu växer kvar av gamla sortens träd och buskar från tiden före 1970, då de kalla vintrarna gallrade bort det mindre härdiga materialet. Under fem år ska nu både fritids- och yrkesodlare uppmanas att inventera och rapportera vilka överlevare de känner till och efterhand ska de intressantaste sorterna förökas och bevaras för forskning och för nyplantering.
Ursprungligen var det mestadels vanliga vilda sorter som användes för prydnadsändamål i parker och planteringar, men redan under stormaktstidens senare del på 1700-talet importerade man från andra länder. Då planterades mest vid slott och herrgårdar och sortiment blandades alltmer med svenska, ovanliga sorter som orsnäsbjörk och pelarasp. Under slutet av 1800-talet vurmade man för avvikande typer som hängformer, pyramidformer och olika bladtyper i till exempel gula eller vita färgskiftningar, för att skapa nya överraskningar i sortimenten. Nu ville man också använda olika busksorter i nya former och storlekar och skaffade nya varianter av syrener, rosor, schersminer, spireor et cetera.
En hel del av dessa sorter kan ha försvunnit helt, men några har säkert överlevt i någon äldre plantering. Det är dessa gamla överlevare, som man nu vill spåra upp.
I en "önskelista" efterlyses gamla sorter av Deutzia, forsythia, spireor, gamla syrenträdsorter och pyramidekar och träd med hängande kronor och gärna flikbladiga och brokbladiga sorter. Dessutom riktigt gamla lindar och ovanliga sorter som äldre purpurgran, sibirisk lärk, brödtall, svarttall och pichtagran (Abies sibirica).

Vid gamla gårdar och parkanläggningar i våra trakter finns säkert en del värdefulla sorter och jag vill uppmana alla som tror sig veta något om dessa, att meddela det med en kort beskrivning till Träd- och Buskuppropet. Box 54, 230 53 Alnarp. Telefon 040-41 50 00. Hemsida www.pom.info
Så här års är det också andra växter - krukväxter i våra hem - som är betydelsefullare än vad vi själva inte alltid vet. Luften i våra bostäder under vintern är alldeles särskilt dålig, kanske mycket sämre än för några tiotal år sedan.
Vi bor numera i så täta hus, att luften inte ventileras och blir lika bra som den förkättrade uteluften. Syntetiska material, datorer, skrivare, kopiatorer och flamskyddad elektrisk utrustning, heltäckningsmattor, golvbeläggningsmaterial och våra egna bioutsläpp av kolmonoxid, aldehyder, vätesulfid med mera gör luften allt sämre och ger oss fler allergier.
Inomhusluften är nu ofta tio gånger sämre för oss än vår uteluft, som miljöfolket förfasar sig över! Dessutom har man propagerat för energibesparing genom tilläggsisolering! ! -som hejdar friskare utomhusluft. 1984 kom en WHO-rapport, som visade att 30 procent av nya och renoverade hus världen över kan ha problem med inomhusluften. Växternas betydelse för luftkvaliteten har särskilt studerats av Nasa i Amerika, som måste ha frisk luft för besättningar i rymdfarkoster.

Man mätte vilka växter som renade luften i kabinerna och resultatet blev till nytta också för oss andra. Det är främst bensen, xylen och formaldehyd som utsöndras i bostäder och man provade hur mycket av dessa ämnen, som olika växter tar in genom bladens klyvöppningar och förflyttar till rotzonen, där mikrober bryter ner dem.
Det blev en sortlista som vi kan kolla, när vi vill bättra vår egen inomhusluft. Fönsterfikus, de gamla ölkaféernas vanliga växt, hör till de bästa, men också murgröna, fredskalla, gullranka, krysantemum, gerbera, prickblad, palmaralia, doftdracena, silverkalla och ampellilja är utmärkta luftrenare.
Också julens färggranna skönheter: julstjärnor, -kaktusar, -begonior och -tulpaner gör viss rening, så prata gärna med era växter vid vattning och tillsyn. Det är faktiskt en viss form av friskvård!