På gården Brevikstiftelsen på Vikbolandet sitter Jenny tillsammans med sin mamma Nina och lägrets tio ledare. Efter en helg med disco, bakning, grillning och nya vänner är Jenny trött men glad.
– Kollot var bra för att jag fick träffa andra som är i samma situation, säger Jenny.
När Jenny föddes tilldelades hon könet pojke. Men hon har alltid vetat att det var fel.
– Jenny har vetat att hon är en flicka sedan hon var jätteliten, sedan hon började prata, säger Jennys mamma Nina.
Jenny och Nina har åkt från en annan ort i Östergötland för att vara med under Transkollot. Totalt var 16 barn och 16 närstående på plats.
En av arrangörerna är Jacko Nilsson, som länge har arrangerat transläger för ungdomar.
– Jag har upplevt ett större och större behov av verksamhet för barn. I september kunde vi anordna det första kollot i Sverige för transbarn under 13, säger Jacko Nilsson.
I september var det så många som ville komma på kollot att det blev fullt. Därför anordnades ett andra kollo, 15-17 december. Jacko är själv transperson och är aktiv i Transammans och RFSL Ungdom, som håller i Transkollot.
– Jag hade behövt det här kollot när jag var liten, säger Jacko Nilsson.
På många sätt är Transkollot som vilket kollo som helst. Barn från olika delar av Sverige lekte och skaffade sig vänner. Men alla barn på Transkollot är transpersoner eller funderar på sin könsidentitet.
– Vi ville skapa ett läger som är roligt och skapar gemenskap. För många blir det en avslappning för att man vet att man inte får de där dumma och integritetskränkande frågorna: Hur ser ditt könsorgan ut? Vad har du för underkläder?
Både Nina och Jenny tycker att kollot lyckades med att skapa gemenskap. Jenny har alla nya vänner på Snapchat, mamma Nina har lagt till nya vännerna på Facebook.
– Det tog inte lång tid innan barnen var jättebra kompisar, säger Nina.
Under kollot har det även arrangerats föreläsningar, seminarier och workshops kopplade till trans. De berörde ämnen som att bli kär, kläder och könsidentitet. Och så pratade de om samhället.
– Ibland orkar man inte, det har ingenting med barnet att göra utan det har med samhället att göra. Var ska man få byta om? Varför finns det tjej- och killtoaletter? Samhället är uppbyggt så att antingen är du tjej eller så är du kille, men det är inte så enkelt, säger Nina.
För Jenny är det enklare än för vissa transpersoner, enligt mamma Nina. Jenny passerar som flicka, och Jenny har ett kön att identifiera sig med, till skillnad från de som varken känner sig som kvinna eller man. Men hon blir ändå besvärad av uppdelningen.
– Jag gillar inte när det står att det bara finns två kön, det finns ju flera, säger Jenny.
– Bara för att du har en snopp behöver du inte vara kille. Könsidentitet är det du känner att du är. Oavsett hur kroppen ser ut eller vad det står i ditt pass, säger Jacko.
I framtiden vill Jacko arrangera fler Transkollon.
– Nu ska vi försöka hitta mer pengar så att vi kan arrangera fler kollon, behovet är jättestort, säger hen.
Om det blir av kommer platsen att vara hemlig tills lägret är över.
– Tyvärr finns det människor som inte gillar det vi gör. På tidigare verksamheter har högerextrema grupper sökt upp oss för att sprida sina värderingar, de har tyckt att vi ska sluta förstöra barnen, säger Jacko.
Men under helgens Transkollo fick deltagarna vara i fred.
– Man känner sig så trygg här, det är en väldigt öppen och trevlig miljö, säger Nina.
Fotnot: Jenny och Nina heter egentligen något annat.