Emma Hallbäck och Åsa Allerstav vill inte moralisera kring de som missar sin tid. Men de 82,5 miljoner som det kostar skulle kunna ge mycket vård för pengarna.
I fjol uteblev 75 300 patienter från en provtagning eller ett vårdbesök hos Region Östergötland. 13 270 patienter uteblev från en tid hos en läkare inom specialistvård. Där kostar varje besök i snitt 6 223 kronor. Totalsumman för uteblivna vårdbesök i regionen ligger på 82 579 210 kronor.
Åsa Allerstav och Emma Hallbäck på Medicinkliniken har försökt att nå ut via Region Östergötlands egna kanaler, utan att de sett någon påtaglig förändring av antalet uteblivna besök.
Det handlar inte bara om att vården fördyras då patienter inte dyker upp.
– Om det är många som uteblir utan att ens meddela det så brinner tiderna inne. Vilket gör att vi inte kan erbjuda någon annan den tiden. Senare måste vi erbjuda den person som uteblivit en ny tid. Vilket innebär att vi kallar samma patient flera gånger, säger läkarchef Åsa Allerstav på Vrinnevisjukhuset.
– Det i sin tur gör att det blir en fördröjning på behandlingarna. Köerna minskar inte, trots att vi erbjuder fler tider. Det blir ett moment 22 för oss, fortsätter hon.
En annan aspekt är att när patienter uteblir, från till exempel en provtagning inför ett läkarbesök, förskjuts vårdkedjan och belastar administrationen.
– Processen blir fel när man uteblir, patientens provsvar kommer en eller två dagar senare. Då måste läkaren titta på dem, göra en ny bedömning och värdering vilket måste tas med i beräkningen. Det innebär också att vi måste skriva ett brev eller ringa upp patienten för att planera in ett nytt besök, säger vårdenhetschef Emma Hallbäck.
En specialistläkare kan ha ett hundratal patienter mellan ett uteblivet besök tills dess att det uteblivna vårdbesöket verkligen blir av. Då måste läkaren läsa in sig på nytt.
– Patientsäkerheten ökar om man kan göra färdigt hela besöket, så att alla moment kan genomföras och bedömas vid ett och samma tillfälle, säger Åsa Allerstav.
Förberett inför ett kommande sjukbesök på Vrinnevisjukhuset.
De som uteblir mest är vårdtagare mellan 18 år och 40 år.
– Vi vet inte varför den åldersgruppen sticker ut. De tre veckor som vi gjorde miniundersökningar på avdelningen fanns det inget tydligt mönster. Svaren vi fått är allt från: "Jag orkar inte", "Jag förstod inte" till "Jag hann inte", säger Emma Hallbäck.
Vad kan vi skattebetalare och vårdtagare göra för att underlätta? Främst handlar det om att ge ett tidigt besked, även om du som vårdtagare har full rätt att boka av 24 timmar före ett besök.
– Om jag skulle få en kallelse för en screening för bröstcancer till exempel. Då kanske jag ser att den tid som jag har erbjudits är jag bortrest på semester. Gå in direkt i datorn och avboka, så att inte kallelsen ligger på köksbänken och väntar eller faller i glömska. Då har vi lättare att kalla en annan person med vårdbehov, säger Emma Hallbäck.
– Ta de prover som behövs inför ett besök. Det många gör är att man inte läser hela kallelsen med instruktionerna, utan att man bara ser tiden för besöket. Det är ofta mycket information i våra kallelser men vi har arbetat mycket med att förtydliga dem, fortsätter hon.
Varför är de uteblivna besöken en angelägenhet för allmänheten?
– Det här är en vädjan om att hjälpa till för att vi inte ska få ökade köer. Om alla tar ett litet steg kan det få en ganska stor effekt. Kan man komma åt de här som; "Oops, jag glömde bort att ringa", "Det var ett möte så jag kunde inte komma", så kan det göra så att fler får vård i rätt tid, säger Åsa Allerstav.