Få, om någon, skulle rimligen få för sig att ranka Hantverkaregatan som Norrköpings ledande paradgata. Inte ens här på Strömstaren. Gatan var dessutom längre förr. Men den är ändå intressant och Hantverkaregatan lyfts emellanåt fram i sammanhang när Norrköpings låga bostadsstandard under 1900-talets första hälft ska beskrivas. Sämre än riksgenomsnittet, brukar det hävdas.
1916 undersökte Socialstyrelsen "de mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa svenska städer" och valde då Hantverkaregatan som ett av tio exempel i Norrköping. Det noterades att lägenheterna var små. Av 375 lägenheter som granskades var flertalet, 294 stycken, 15–35 kvadratmeter stora. 74 av dem var mindre än 15 kvadratmeter. Socialstyrelsen slog ändå fast att bostadsförhållandena inte var sämre här än på andra håll. Larmrapporterna om motsatsen kom senare.
Tre av bilderna på sidan kommer från ett NT-reportage i maj 1967 när vi kollade dåvarande Hantverkaregatan 3 och förfasades över den låga standarden:
"Litet, ofta ej mer än 15 kvm. I bästa fall en järnspisel men annars en kamin med ringsats som kokmöjlighet. Inget vatten eller avlopp, någon gång gemensamt sådant på den kalla vinden. Torrtoalett på gården.
Så bodde tidigare i Norrköping hundratals "ensamstående", ofta duktigt folk, såsom fabriksarbeterskor, sömmerskor och "gamla ungkarlar". Yrkeskunniga, tysta människor som levde utan att störa någon, skötte sig och sitt utan större fordringar på livet."