– Ur vårat perspektiv är det ett dåligt förslag, säger Jonas Jakobsen, ordförande för Unga Synskadade Mitt (US Mitt). Det blir en enhet som ska serva ett helt län med en stor grupp synskadade.
Syncentralerna i länet ska slås ihop till en och placeras i Linköping, vilket vi tidigare berättat om. Nu återstår det att hitta lämpliga lokaler. Beslutet innebär att båda de nuvarande syncentralerna får flytta, den ena från Universitetssjukhuset i Linköping och den andra från Repslagargatan i Norrköping. Om allt går enligt planerna så ska flytten vara klar 1 april 2016.
Synskadades Riksförbund i Östergötland och personal inom syncentralen i Norrköping har framfört kritik och oro inför en sammanslagning. Nu höjs rösterna även bland unga synskadade i Östergötland.
– Det är lätt att få intrycket att det bara är ett problem för äldre, men även unga synskadade får svårare att få hjälpmedel och stödsamtal, säger Jonas Jakobsen.
NT träffar honom och styrelsekollegan Jana Bernhard som båda bor och jobbar heltid i Norrköping. Precis som många andra synskadade vill de leva ett självständigt liv och ha samma möjligheter som seende personer har. För Jana Bernhard som är gravt synskadad är syncentralen en stor hjälp.
– Jag träffar regelbundet en synpedagog och kurator. Jag får hjälpmedel och stöd så jag kan klara min vardag och mitt jobb. Jag har tränats att använda vit käpp, fått lära mig använda dator med skärmläsare, punktskriftmaskin med mera.
Till vardags jobbar hon på tidningen Mediamagazinet och får redan i dag avsätta stor tid att ta sig till syncentralen med hjälp av färdtjänst.
– En flytt kräver väldigt mycket mer planering, det kommer krävas en hel dag för att ta sig dit, säger hon.
Minst tre bilbyten med diverse väntetider för cirka en timmes behandling är det som väntar.
Eftersom syncentralerna har öppet vardagar på dagtid kommer det krävas att mer tid avsätts för att hinna ta del av utbudet, anser de.
– Vår grupp består av både skolungdomar och unga vuxna som ofta går i skolan eller jobbar och då kan man ju inte komma och gå som det passar, säger Jonas Jakobsen. Det verkar inte genomtänkt, man har heller inte tänkt på hur personerna ska ta sig tid på ett smidigt sätt.
Personligen åker han ganska ofta med kollektivtrafik till sitt jobb som telefonist. Men trots att många bussar är handikappanpassade och ledstråk finns vid hållplatser finns fortfarande brister, säger han och poängterar att Östgötatrafiken just styrs av Region Östergötland.
– Ska vi förväntas resa till syncentralen i Linköping kan de ju börja med att förbättra kommunikationerna för personer med synnedsättning. Alla bussar har utrustats med utvändiga linjeutrop som kan användas vid hållplatserna. Men Östgötatrafiken har valt att inte använda det för att det stör boende. Om dessa används kan fler synskadade åka kollektivt.
– Ja, kan Stockholm ha det, kan väl vi ha det? frågar Jana Bernhard.
De svårt att se hur sammanslagningen ska ge någon besparing eftersom mer pengar kommer gå till transporter. En annan risk är att en sammanslagning kommer medföra en segregering bland synskadade, enligt Jonas Jakobsen.
– De som har bättre resurser kan ju köpa hjälpmedel privat och då blir det bara de som har minst resurser som kommer använda syncentralen. Det blir en väldigt liten grupp och då tycker väl tjänstemännen att det inte är så stor grej, men vi är lika viktiga som andra patienter.